Kategoriarkiv: Personligt

Shockräkning från Färdtjänsten

Skrevs den av

I fredags fick jag ett brev från Färdtjänsten innehållande en faktura. Det var inte den vanliga fakturan för månadens resor utan resa från Landstingets sjukresor. Fakturan var på 1 400 kronor och avser resor som gjorts i oktober 2015.

Jag blev ganska förvånad. Senaste gången jag åkte sjukresa borde ha varit 2008 eller möjligen 2009. Eftersom det är i princip omöjligt att åka sjukresa med ledarhund har jag helt enkelt fått avstå. Jag trodde faktiskt inte ens att jag hade ett sjukresekort längre då det borde ha gått ut.

Jag ringde naturligtvis direkt till Färdtjänstens kundservice för att få svar på mina frågor. Där får man dock aldrig prata med de handläggare som hanterar frågorna utan de man hamnar hos är ett filter som bara besvarar allmänna frågor och på sin höjd lägger ärenden vidare. Det var väldigt otydligt när och hur jag skulle få en återkoppling. Så nu får jag ligga på och ringa och ringa för att få information.

Dessutom har jag sedan tidigare ett klagomål från i november 2015 som de inte ens har bemödat sig att svara på ännu, men det är en annan historia.

Uppdatering 2016-01-23
Nu har det visat sig att debiteringen berodde på att Färdtjänsten inte kan skilja på sjukresor och på så kallade kortlösa restor. Vi har en sån fast tur för transporten av dottern till och från dagis. Räkningen är nu riven och det är ju bara hoppas att de inte tänker göra fel igen.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Jag vill aldrig mer flytta!

Skrevs den av
IMG_0852
Södermalms takåsar fångade från vårt vardagsrumsfönster.

Mitt nuvarande hem är den trettonde lägenheten jag bor i sedan jag flyttade hemifrån 1996. Jag har hunnit med tre lägenheter i Katrineholm, två i Södertälje, sex i Hökarängen och en i Brandbergen innan vi slutligen hamnade mitt på Södermalm.

Jag har trivts otroligt bra i Hökis, vilket också var en anledning till att vi flyttade tillbaka dit efter en ettårig utflykt till Brandbergen. Enda sedan flytten till Stockholm 1999 har jag i perioder längtat till innerstan, en dröm som på många sätt har sett omöjlig ut. Jag har flyttat runt en del, alltid på jakt efter något som varit bättre. Jag köpte en lägenhet i Hökarängen 2009 där jag trivdes väldigt bra men när vi skulle bli föräldrar började vi leta större, hamnade i Brandbergen, trivdes inte och flyttade tillbaka till Hökarängen igen, till en för liten lägenhet. Den senaste lägenheten, en två på 68 m2 har varit en kompromisslösning och var tänkt som ett temporärt boende i väntan på något större.

Jag hade en bra plats i lägenhetskön för att få en trea i samma hus där vi bodde och det hade varit helt okej. Men så dök helt plötsligt den här lägenheten upp. Vi stod sjua i kön men blev ändå de som gick segrande till ett hyreskontrakt. Hur man kan tacka nej till ett förstahandskontrakt på Söder kommer jag aldrig begripa, men folk gör naturligtvis olika prioriteringar i sina liv.

Så nu sitter jag här, har flyttat färdigt och känner att det här är det jag alltid har letat efter. Men ändå känns det lite tomt. Nu finns ju inte längre någon anledning att kolla lägenheter på Blocket eller att logga in hos Bostadsförmedlingen. Egentligen är det en viss ironi i att jag flyttat så många gånger. Jag brukar få ångest varje gång och sista kvällen vill jag bara ge upp och packa upp allt igen. Så kändes det dock inte den här gången, tack och lov! För övrigt så anlitade vi flyttfirma även vid denna flytt, som vi gjort vid några tidigare flyttar också. Denna gång med skillnaden att de också fick ansvaret för att packa våra saker. Det var faktiskt väldigt väldigt skönt att slippa det och en stor anledning till att det hela kändes mycket lättare denna gång.

Så nu vore det väl själva fan om jag skulle behöva flytta någon mer gång. Åtminstone ska det dröja väldigt väldigt länge… Jag står ju kvar i bostadskön i Stockholm Stad och vem vet vad som dyker upp där om tjugo-trettio år…? För nog kommer jag logga in och kika lite, bara ibland.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Det smarta hemmet 2.0

Skrevs den av

img_0223.jpegLänge har vår lägenhet varit utrustad med fjärrströmbrytare. Vi har haft ett NEXA-system som varit kopplat mot internet med en TelldusNet. Problemet har varit att NEXA-systemet går på frekvenser med mycket QRM (amatörradiospråk för störningar) och att systemet bara är envägs. Det vill säga, Telldus pratar med brytarna men de kan inte svara tillbaka om de förstått uppmaningen eller tala om vilken status de har.

Efter flytten har vi valt att åter skaffa larmsystem. Valet föll på Verisure, Kanske inte så mycket för inbrottsrisken även om det är skönt att veta att huset är i trygga händer när man inte är hemma. Men det främsta skälet har varit brandskyddet som är väldigt bra med detta system, med seriekopplade rökdetektorer och kameraverifiering vid larm känns det väldigt tryggt.

VerisureVerisures larmsystem går också att koppla ihop med en massa andra saker, som till exempel ASSA:s smarta lås Yale Doorman som jag gärna skulle vilja sätta på min ytterdörr. De har också något som de kallar för SmartPlug, som är fjärrströmbrytare, men som fungerar på ett annat sätt än NEXA:s. De har tvåvägskommunikation och de går också att på olika sätt koppla ihop med larmet.

Dessutom får man allt i samma app i sin telefon. Både larm, lampor och om det blir så – dörrlås. Precis som med NEXA går det att automatisera så att fjärrströmbrytarna exempelvis följer solens upp eller nedgång.

Nu har jag beställt ett antal SmartPlug för att koppla in här hemma så får vi se om de kommer fungera bättre än de gamla NEXA-brytarna. Det är jag rätt säker på att de kommer göra, eftersom resten av larmsystemet fungerar precis som det ska här, trådlöst så klart.

Andra bloggar om: , , , , ,

Trist slut på tiden som hyresgäst hos Stockholmshem

Skrevs den av

Jag har tidigare skrivit om Stockholmshem och hur de brister i sitt ansvar. Nu är det dags igen. Denna gången en berättelse ur verkligheten hur de lurar sina hyresgäster. I det här fallet både mig och den hyresgäst som ska ta över vår gamla lägenhet.

I slutet av september kontaktade jag Stockholmshem för att säga upp vårt hyreskontrakt i Hökarängen. Vi fick uppsägningen bekräftad med sedvanlig uppsägningstid på tre månader, det vill säga att vi hade kontrakt till den 31 december i år. Redan då blev jag lite irriterad att Stockholmshem var ointresserade av att hyra ut lägenheten tidigare. I Stockholm står över 500 000 personer i bostadskö vilket ju inte borde göra det så
svårt att hitta en ny hyresgäst med kortare tidsrymd. Nu förmedlas de här lägenheterna via en stiftelse, men även där är efterfrågan stor.

Hursomhelst. Lägenheten besiktades av hyresvärden och de konstaterade att det inte var aktuellt med något underhåll före nästa hyresgäst skulle flytta in. Den 7 oktober flyttade vi ut ur lägenheten och sedan dess har den alltså stått tom. Efter en viss övertalning från stiftelsen gick man med på att hyra ut lägenheten från 1 december så vi i alla fall skulle slippa dubbel hyra en månad.

I slutet av november fick vi veta att det inte blev något av med den som först skulle hyra, hen blev inte godkänd som hyresgäst. Man tog ändå rätt snabbt fram en ny hyresgäst. Men eftersom man tydligen måste få minst en vecka på sig mellan kontraktsskrivning och inflyttning så flyttades inflyttningen till den 16 december. Surt för oss, men men. Vi bokade flyttstädning och förberedde oss för att lämna i från oss lägenheten. Då kommer nästa kalldusch. Stockholmshem har beslutat att lägenheten ska totalrenoveras vilket innebär att den nya hyresgästen får tillträde först i mitten på februari. Här har alltså lägenheten stått tom i över två månader, vi har fått betala dubbla hyror OCH en flyttstädning. Totalt kostnader på 12000 kronor, bara för att Stockholmshem tycker det är kul att låta lägenheter stå tomma.

Hade det inte varit bättre att de gått med på att korta vår uppsägning, renovera och snabbare få ut lägenheten som uthyrd igen. Det skulle ju gynna alla parter och för Stockholmshem skulle det inte inneburit någon ekonomisk skillnad.

Stockholmshem tillämpar något de kallar för VLU, valfritt lägenhetsunderhåll. Så här beskriver de själva detta fenomen:

Vi på Stockholmshem tycker att det är bra med valfrihet. VLU betyder just Valfritt lägenhetsunderhåll och är en enkel lösning som vi tagit fram tillsammans med hyresgästföreningen.
Våra lägenheter har en lägre grundhyra, som inte inkluderar underhåll av väggar, tak, snickerier och golv. Istället bestämmer du som hyresgäst om, när och hur din lägenhet ska underhållas. På så vis får du själv möjlighet att påverka din hyra och inte minst sätta din egen prägel på din bostad.

(…)

Det valfria lägenhetsunderhållet gäller för dig som är hyresgäst hos oss, efter att du flyttat in.

Notera den sista meningen, för den är otroligt viktig i sammanhanget. Det valfria underhållet gäller först efter att du flyttat in. Därför kan man tvångsrenovera lägenheter för att få upp hyran. I det aktuella fallet har lägenhetens sovrum och kök tapetserats om redan, köket så sent som 2015 på grund av en vattenskada. Ändå ska ytskikten bytas och näste hyresgäst får betala. De får inte heller påverka renoveringen på något vis, som färgval till exempel, bara att tacka och ta emot. Och betala.

Det som skulle behöva renoveras i vår gamla lägenhet är köksstommarna. De är slut efter snart 60 år. Dessa ska dock, efter vad jag fått höra, inte fixas till. Det är ju alltid kul att ha fått nya golv den dagen skafferiet faller ihop.

Det är skrämmande att det här sker. Det som är ännu mer skrämmande är att det är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag som gör på det här viset. Jag har kontaktat Hyresgästföreningen bara för att få höra att de inget kan göra. Så länge man har ett kontrakt kan värden göra som de vill. De höll dock med om att det var rätt fult att hyresvärden valde att kringgå VLU.

Jag är glad att jag flyttat ifrån Stockholmshem. Vår nya hyresvärd känns betydligt mer stabil. Vi har ju dessutom den stora förmånen nu att bo i en helt nyrenoverad lägenhet. Här finns visserligen inget VLU, men det kanske man mest ska vara tacksam över.

Andra bloggar om: , , , , ,

Idolfinal i Globen

Skrevs den av

IMG_0199

I kväll har jag, Daniela och Nanna varit och sett finalen av Idol 2015 i Ericsson Globe Arena. Jag har varit i Globen tidigare, bland annat på en firmafest när jag jobbade på Karolinska, men aldrig på ett TV-sänt evenemang innan. Det var ganska intressant att uppleva det och det var härlig stämning i arenan.

Alla uppmanades att tända ficklampan på mobilen under Martins första nummer.
Alla uppmanades att tända ficklampan på mobilen under Martins första nummer.

Vi satt i sektion B22, ganska högt upp i arenan. Jag har aldrig tänkt på hur branta åskådarläktarna är och jag hade dessutom glömt att jag är ganska höjdrädd.

Efter en stund så gick det helt okej faktiskt. Jag insåg att jag nog inte skulle ramla ner i arenan trots allt.

Det blev en trevlig kväll och dessutom vann ju Martin som jag tyckte att han borde göra.

 

Vi tog oss hem till Söder med tvärbanan och sen tunnelbana från Gullmarsplan. Det var tjockt vid insläppet till tunnelbanan vid Globen så vi tog en smitväg. I morgon ska jag se om finalen på TV för att dels se det jag missade på plats, men också för att förstå upplägget bättre. När man var på plats var det inte alltid lätt att hänga med vad som gick ut i bild och inte, när det blev reklampaus och så vidare.

För övrigt låter låtarna bättre i TV än dem gör på plats.

Andra bloggar om: , ,

Det här med att flytta…

Skrevs den av
IMG_0852
Vy från lägenheten över Södermalms takåsar.

Ni som följt den här bloggen genom åren kanske tror att jag älskar att flytta. Jag har ju gjort det fler gånger än de flesta. Och ändå är det det värsta jag vet. Eller kanske är det just därför det värsta jag vet. Hur som helst så är det dags igen.

Vi har varit ganska trångbodda sen vi valde att flytta tillbaka till söderförorten och en tvåa. Nu har vi haft en sagolik tur och fått en hyrestrea på Södermalm så på torsdag går flytten till innerstan. Jag har stått länge i den här bostadskön och har haft en rätt okej kötid, tillräckligt för att stå först på huset här ute men inte på långa vägar till att hamna först i kön på kåkarna inne i stan. Jag fick nys om att det var en trea på väg ut och pratade med den ansvarige på stiftelsen. Han sa att jag var sjua och att man aldrig brukade kontakta annat än den som är etta eftersom det aldrig brukar behövas. Vem tackar nej till ett förstahandskontrakt i innerstan liksom?

Många, skulle det visa sig. Efter någon vecka kom ett mail med kallelse till en visning. Då var vi plötsligt på tredje plats. Fyra hade redan försvunnit. Vi gick på visningen utan något större hopp om att den skulle bli vår.  Jag gillade lägenheten direkt. Bra planlösning, inte utan udda detaljer som en toalett inne i sovrummet.  Men jag vågade inte hoppas, inte sjutton kunde väl fler hoppa av. Det var sju familjer på visningen och lägenheten var verkligen najs, dessutom helt nyrenoverad. Vi tackade ja och gick och käkade på en närbelägen restaurang och fantiserade om hur trevligt det vore att bara kunna få ett infall och gå dit när helst vi vill.

Dagen efter skulle vi få besked och jag väntade otåligt hela dagen och ju längre timmarna gick, ju mindre trodde jag på chansen. När jag vid halv fem-tiden stack från jobbet ringde så mannen från stiftelsen. Lägenheten var vår om vi bara ville ha den. Och visst ville vi det. Det innebär att vi kommer få betala tre månadshyror dubbelt. Vilket för övrigt är total absurditet i en stad med över 500 000 i bostadskö. Men visst, lägenheten ska stå tom i tre månader – sedan därefter ska bostadsbolaget troligen renovera den innan den slutligen hyrs ut. Hör ni hur dumt det låter? Nåväl, det är som det är och inget att göra åt. Och tre dubbla hyror är ändå ett rätt okej pris för ett förstahandskontrakt inne i stan.

Den här gången ska flyttfirman göra mesta jobbet. Inte bara flytta prylarna utan också packa det mesta av det som finns här. Det är tur, för annars hade den här flytten inte gått att genomföra så fort.

Nu återstår att lösa en del andra absurditeter – som att lösa frågan om hur dottern ska komma till och från sin förskola, men det kommer det mer om i ett annat inlägg.

Så på torsdag är det dags för ännu en flytt, men sen får det faktiskt vara nog. Bättre än så kommer vi nog inte kunna bo.

Nytt jobb, samma arbetsgivare

Skrevs den av

I sex månader ska jag få ägna min arbetstid åt det jag verkligen tycker är roligast av allt. Ljudproduktion, radio och journalistik. En av mina kollegor ska vara tjänstledig och jag ska vicka på hennes jobb. Jag kommer göra en ljudtidning för barn och ungdomar (tänk radioprogram, fast på skiva) och jag kommer jobba med våra webbradio och podcast-sändningar.

Jag hoppas så klart på en fortsättning i någon form med det här även efter de sex månaderna, men vi får ta en sak i taget.

Första numret av tidningen ska gå på tryck den 28 september så det blir intensiva dagar för att få ihop allt i tid men jag tror det kommer att gå bra, och framförallt så är det fantastiskt roligt!

Från och med idag är den officiella titeln kommunikatör.

Första semesterveckan avklarad, fem kvar!

Skrevs den av

IMG_0468 (1)

Nu har jag klarat av min första semestervecka för i år. Jag skulle egentligen ha börjat min semester i morgon men strax innan midsommar kände jag att jag verkligen behövde vara ledig så jag flyttade semestern bakåt. Nu är första semesterveckan avklarad och fem veckor återstår innan jag åter ska gå tillbaka till kontoret. Det känns skönt att tänka på.

Den första veckan har jag spenderat stora delar av vid husvagnen. Jag och Walter har varit där och njutit av lantlivet. En välbehövlig timeout och ett bra sätt att ladda batterierna. Veckan avslutade vi på Grönan med att tillsammans med tusentals andra se Allice Cooper.

Nu pågår packning inför nästa äventyr, i morgon åker vi iväg på Familjevecka för föräldrar med en synnedsättning. Fram till fredag väntar massa olika spännande aktiviteter. För min del innebär det också lite jobb. Jag ska nämligen göra ett frilansrep från veckan i text och bild. Det är ett roligt knäck så det känns inte så betungande.

De övriga semesterveckorna är inte planerade i så stor utsträckning vilket känns väldigt skönt. Det väntar en tuff höst och då kan det vara skönt att ha den här tiden att bara ta det lugnt och göra det som faller en in.

Den här första semesterveckan innebar också värmens intåg och det var riktigt härligt att få spendera den vid husvagnen, nära havet och i stillheten. Även nästa vecka blir ju havsnära, men då i stuga i stället för husvagn.

Andra bloggar om: , ,

Tvångsbyte av torrfoder till katterna

Skrevs den av

Specific_FXD_AdultUnder en längre tid har våra katter stått på Specific FXD, ett torrfoder som är speciellt för katter med känslig mage. Eftersom Sputnik är ganska kräsen är det inte helt lätt att hitta ett foder som fungerar bra, därför har vi varit så glada att FXD har funkat.

För ett tag sedan var det dags att beställa en ny säck foder från VetZoo som vi brukar använda för att leverra vår djurmat.

Det märktes rätt fort att det var något med de nya fodret. Katterna åt sämre och bara om fodret precis blivit upplagd i skålen. Efter någon timme vägrade de helt äta det. Även Sammy, som annars stoppar i sig lite vad som helst har matvägrat. Efter att ha sökt lite på nätet fann jag förklaringen: Man har helt enkelt ändrat i formulan för fodret. Det är lite förvånande hur man väljer att göra det. Specific borde kunna så pass mycket om katter att de förstår att de är känsliga mot förändringar i kosten. Speciellt i ett foder för känsligare katter är det jättemärkligt att man väljer att förändra. Nu måste vi kontakta VetZoo för att använda den smakgaranti som finns på fodret så vi kan sända tillbaka det. Man får ju hoppas att många kattägare väljer att göra detsamma så kanske de förstår att man inte bara kan göra sådär med kattfoder.

Nu har vi i stället köpt ett Hills-foder till katterna. När vi la upp det i skålen rensade Sputnik i princip hela skålen och sedan har de varit och ätit i flera omgångar. Så hittills verkar de fungera bra. Håll tummarna för att det fortsätter så.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Videograf

Skrevs den av

Det är inte varje dag som den stora videokameran åker fram men igår var det dags igen. Jag var på Friskis & Svettis och filmade Nannas danspass. Själva filmande är bara till för att hon ska kunna kolla på sitt eget pass för sin egen utveckling. Men det var roligt att filma lite. Det borde man göra oftare. Men tyvärr blir det sällan av att ta fram stora kameran, speciellt inte som mobilkameran i de flesta fall duger lika bra och har den fördelen att man alltid har den med sig. Men visst blir det bättre video med den stora kamerans optik och möjligheten att köra stativ också.