Går det att leva utan en bärbar dator? Ja det är något som jag testat tidigare med blandat resultat kan man väl säga. Jag har använt Ipad ihop med trådlösa tangentbord av olika slag men det har alltid varit något som fattats.
Eftersom jag använder förstoring väldigt ofta på min Ipad för att kunna se vad jag håller på med så har det ofta fallit på att jag inte kunnat hantera förstoringen på ett vettigt sätt. Det har varit krångligt att behöva flytta handen från tangentbordet för att flytta fokus på skärmen. Detta har gjort att jag hållit fast vid min Macbook Pro även om den har en datorkraft som vida överstiger de behov jag har när jag jobbar bärbart.
Men när Ipad OS 13 presenterades så började jag ana ett ljus i tunneln. Jag har sedan tidigare en Ipad Pro som jag trivs väldigt bra med men den har av ovan sagda skäl allt för ofta legat oanvänd hemma på soffbordet. En perfekt följeslagare för Netflix i soffan, men inte optimal på mina resor. Så vad var det då som hände i Ipad OS 13? Jo, för första gången någonsin kom stöd för mus och muspekare till Ipad. Och i samband med att man släppte en ny Ipad Pro så presenterade man också Magic Keyboard, ett tangentbordsskal till Ipad Pro med både tangentbord och styrplatta. Jag har avvaktat recensioner och varit lite kluven men så till slut så beställde jag mitt eget magiska tangentbord för att se om det här kanske äntligen är lösningen jag letat efter.
Ipaden sitter fast med magnet i skalet och flyter liksom ovanför tangentbordet. Det gör att vinkeln blir bättre och att Ipad också kommer närmare mig när jag skriver. Eftersom det bara är magneter som håller fast själva plattan är det lätt att bara lyfta av den från tangentbordet när jag i stället vill använda den med bara pekskärmen, som för att se på film till exempel.
Med den här lösningen skulle jag kanske kunna hamna i ett läge där min Macbook Pro inte behövs på mina resor. Hittills fungerar pekarstödet i Ipad väldigt bra, även om det finns buggar när det gäller att använda förstoringen. De buggarna är dock inte så stora att de inte går att leva med för tillfället.
Nu är det därför dags för ett skarpt test. Från och med idag så är det bara Ipad som får följa med mig när jag reser. Det börjar på en gång med en tågresa till Katrineholm där jag ska hämta min dotter som tillbringat två veckor hos sin farmor och fortsätter i morgon med en vecka på Almåsa där jag ska vara med och arrangera två seglarläger. Det blir lite av en mjukstart för att se om det finns potential att göra den här lösningen mer permanent.
Sedan tidigare har jag appar både för textbehandling, bildbehandling och videoredigering på min Ipad. Det som jag behöver hitta en vettig lösning för nu är ljudredigering. Jag har inte direkt undersökt den marknaden ännu så jag vet inte vad för alternativ som finns, men jag tänker att det måste gå att hitta rimliga alternativ som gör det jag behöver.
Jag gillar att filhantering äntligen blev verklighet på Ipad. Det är otroligt smidigt att stoppa i en SD-kortläsare med USB-C och importera bilder direkt in i Apples bildprogram eller flytta in film från systemkameran till Icloud.
Så nu får Macbooken vila i alla fall några veckor så får vi se sedan hur det blir. Jag har goda förhoppningar den här gången.
För övrigt är hela den här texten författad just på min Ipad Pro, ombord på tåget mot Katrineholm.
Andra bloggar om: Ipad, tillgänglighet, a11y, Apple, funktionsnedsättning, synskada
