I måndags kom han så äntligen min norske gutt! Sasha från Lund Hundetjenster levererade honom på måndagskvällen. Till min hjälp har jag haft konsulenten Jennie från SRF som har hjälpt oss igång. Under måndagen så socialiserade vi bara och gick till en närbelägen rastplats i koppel.
Han var rätt mycket uppe i varv efter den långa bilresan och av att sen fått komma till en helt ny miljö. Så han kändes först rätt stressad men han coolade ner sig rätt snabbt.
På tisdagsmorgonen var det så dags för seljobb för första gången, rastrundan kördes med gott resultat i sele. Sasha hängde med oss även på morgonen och efter rastturen gav vi oss iväg i koppel till tunnelbanan för att träna vägen till jobbet. Vi körde i koppel till jobbet och i sele därifrån. Det gick bra även denna gång. Det kändes fint att köra hund i sele igen och han är trevlig, har ett bra drag i selen och går i en hastighet som passar mig.
Efter paus hemma tog vi samma väg en gång till. Men nu hade Sasha lämnat oss så det var bara jag och Jennie – och Draco så klart. Vi tog turen till jobbet än gång till, denna gång i sele och det gick fint. På kvällen körde vi vår långa rastrunda längs Årstaviken för första gången, också i koppel.
Onsdagen började med seljobb till jobbet. Frukost där för mig och sen drog vi vidare för att träna in vägen till Elins dagis i koppel. Vi gjorde som förra gången, i koppel dit och sele därifrån. Tanken var att jag skulle hämta Elin på torsdagen och därför var det viktigt att ha kört den en gång innan. In till stan efter träningen till dagis och så Årstaviksrundan på eftermiddagen men denna gång i sele. Det är en tur på cirka 6 km och det fungerade klockrent.
På torsdagsmorgonen så visade det sig att Daniela var sjuk och således varken kunde jobba eller ta Elin till dagis. Helt plötsligt blev det skarpt läge och jag och Draco fick ta Elin till dagis själva, utan konsulent-Jennies vakande ögon. Allt gick bra och vi återförenades med henne på jobbet för frukost innan vi tog bilen ut till Almåsa. Målet var att han skulle få springa lös i en för mig trygg och känd miljö och att vi skulle träna lite lydnad och annat matnyttigt. När vi närmades oss avfarten mot Almåsa öppnade sig himlen och bjöd på ett strålande regnväder som varade under nästan hela vår vistelse på Almåsa. Vi genomförde ändå programmet och det var riktigt trevligt att prova ha Draco lös. Han var jättelyhörd och höll sig nära mig. Han vände när jag gjorde det och när jag stannade så kom han efter en liten stund för att kolla vad jag sysslade med.
Vi åkte tillbaka till kontoret, käkade lunch och jag bedrev någon sorts arbete under eftermiddagen tills det var dags att hämta på dagis. Den här gången hängde Jennie på och kunde se att det fungerade fint.
Vi fick en ledig kväll och laddade för ett tredje varv på Årstaviksrundan på fredagen. Det visade sig dock blåsa halv storm i Stockholm vilket gjorde att jag kände mig osäker och valde att ställa in turen. När det blåser mycket hör man inte var saker är och det är väldigt lätt att tappa orienteringen och det vore ju synd om det blev fel på grund av att jag blir osäker. Vi tog en fika på Gunnarssons som miljöträning och Draco låg lugn och trygg där. Därefter åkte vi ut till jobbet för att käka lunch och avsluta veckan.
Det har gått väldigt bra hittills. Över förväntan faktiskt. Detta trots att jag varit väldigt splittrad på grund av den sjuka katten. Jag var också lite orolig för att få Draco på direktleverans. Mina tidigare två hundar har jag hämtat på kursgård vilket innebär att man får väldigt mycket mer egentid med sin hund för att bygga en relation innan vardagen återkommer. Den egentiden har vi inte fått nu, men ändå känns det som det gått över förväntan.
I morgon kör vi första dagen till jobbet själva. Det känns nervöst men jag tror att det kommer gå fint. I december får vi åka på kurs och det ska bli spännande.
Andra bloggar om: ledarhund, synskada, synskada
