Fenomenet Facebook-grupper

facebook-logoJag fattar faktiskt inte denna hysteri kring diverse olika mer eller mindre suspekta grupper på Facebook.

Igår eldhärjades Hotell Statt i Eskilstuna och det var uppenbart redan från början att det handlade om en mordbrand. Bara några timmar ser jag i statusbilden på Facebook att en av mina bekanta från Eskilstuna har gått med i gruppen ”STÖD STATT I ESKILSTUNA”. (Gruppen har i skrivande stund 2 989 medlemmar)

I gruppens beskrivning står följande:

Idag den 25/2 är vi många sorgsna och upprörda över branden på hotell Statt, som utbröt vid fyratiden imorse. Det är förjävligt rent ut sagt att se Statt som blivit utsatt för sabotage 2 gånger på så kort tid och även andra uteställen i trakten som blivit lyckade men helt plötsligt brinner ner.

Med denna grupp vill vi ge vår stöd till Irja Bäckström, ledning och personal. Hoppas de orkar fortsätta efter det här och vår innerliga förhoppning är att denna uppskattade hotell inte innebär slutet som en av höjdpunkten i Eskilstuna.

Jag fattar faktsikt inte det här. Vad finns det för nytta med att göra en sådan här grupp. Vad finns det för nytta att vara med i den. Statt blir inte mindre nerbrunnet för att nån går med i en grupp på Facebook. Jag tror inte att Irja med personal blir gladare bara för att folk är med i en grupp på Facebook.

Mer troligt är det här en mordern form av sätt att bearbeta kriser och katastrofer. Första gången jag var med om fenomenet var en sommar för ett par år sedan i min gamla hemstad Katrineholm. Ett gäng killar med nytagna körkort roade sig kungligt genom att köra bil fort, aldeles för fort genom Katrineholms nattomma gator. Färden slutade på Vingåkersvägen och för en av killarna i bilen var det den sista resan någonsin. Efter den killens död samlade folk på olycksplatsen, man la blommor, skrev verser, dikter och hälsningar. Men det slutade inte där. På den tiden var det Lunarstorm som var den självklara mötesplatsen och den dödes gästbok svämmade direkt över av hälsningar, spekulationer och skvaller. Han hade också en hemsida som snabbt gjordes om till en enda lång nekrolog av olika inlägg – jag skrev där själv också. Idag har fenomenet flyttat in på Facebook. Om den här olyckan hade skett idag hade Facebook varit den naturliga platsen för vänner och anhöriga att bearbeta och sörja.

Jag kan tänka mig att det här med Hotell Statt fungerar likadant för många. Dock så stannar ju inte gruppandet på Facebook vid sånt här. Själv har jag gått med i grupper för saker jag är intresserad av såsom en svensk amatörradiogrupp och en grupp för Soundic Radio. Men folk går ju med i alla möjliga märkliga grupper. Här om dagen fick jag en inbjudan från nån galning som skulle klippa av sig håret om han fick X antal medlemmar i sin grupp. Varför?! VARFÖR?! V A R F Ö R ?! Jag har väl viktigare saker att göra än att tacka nej till suspekta gruppinbjudningar. Alla som gör inbjudningar till alla i sin vänlista borde få internetförbud i tio år. Minst.

Jag skrev en gång om dessa applikationer, och den hysterin har ju äntligen gett sig. Nu är det bara de eländiga grupperna som behöver göras nåt åt.

Uppdatering 2009-02-27 10:14: Idag har jag fått ännu en gruppinbjudan, till gruppen ””I bet I can find 1,000,000 people who dislike AIK”. Alltså har folk verkligen inget liv?!

Andra bloggar om: , , , , ,

Dela i Sociala medier