Likt ett mantra….

Det tycks vara som ett mantra i min blog just nu. N?mligen r?rande Kyrkan och deras syn p? homosexualiteten.

Fast den h?r g?ngen handlar det inte om Svenska Kyrkan utan om pingstpastorn ?ke Green som idag st?r inf?r r?tta i H?gsta domstolen f?r en predikan han h?ll 2003. Jag ska inte ge mig in i n?gra l?ngre utl?ggningar – min st?ndpunkt har jag redan gjort klart tidigare. Jag vill dock peka p? en passus i Greens predikan som skr?mmer mig lite:

Tror du att du kan vara en kristen och vara homosexuell. D? bedrar du dig, du lurar dig sj?lv. Om andra s?ger att det inte ?r s? farligt och Gud ?r k?rleksfull. Han ?r k?rleksfull, men Han ?r ocks? helig. Och han har sagt att han hatar omoral. Och d? kan man allts? inte vara en kristen. De som lever s? ?r inte ett Guds barn och kan inte vara det. Det m?ste vi s?ga s? folk h?r det. Lura er inte k?ra m?nniskor. Det ?r bedr?geri p? h?gsta niv? om ni tror att ni kan lura er.

Har inte ?ke Green h?rt talas om K?rleksbudskapet?