Just nu är jag inte så glad i min Freestyle Libre. När jag var i Tyskland förra torsdagen var det dags för byte av sensor. Allt gick fint och det fungerade lika bra som det gjort alla andra gånger.
Till i söndags, för då lossnade sensorn helt plötsligt. Jag surade lite och tog fram en ny sensor. Satte den och allt har gått fint. Den här sensorn har suttit som berget och gjorde det även i morse när jag skannade den bara för att få veta att den slutat fungera och att jag var tvungen att sätta dit en ny. Trodde det var tillfälligt och skannade av den igen, men nej, den var död.
Jag satte en ny sensor. Den här gången fick den bara sitta cirka 6 timmar innan den slutade fungera.
Nu har jag helt plötsligt tre sensorer på en gång som ska reklameras till Abbott. Det känns inte så kul att det är så många på en gång, men vad ska jag göra. Det värsta av allt är att jag nu sitter här utan sensorer och alltså inte kan använda min Libre alls. Det är typiskt dåligt. Det är först nu jag inser hur beroende jag blivit av Libre och av att kunna se mina värden.
För övrigt är dem inte alls bra – och det hoppas jag att vi kan börja ta tag i på allvar nu när jag ändå kan visa upp två månaders data för sjukvården. Vid det förra besöket för fem veckor sedan började vi jobba med ändrade insulindoser och det har inte fungerat. Alls. Snarare tvärt om. Min upplevelse är att när jag ökat doserna insulin så blir glukosvärdet högre än när jag sänker doserna. Jag börjar misströsta, men jag vet ju att det finns alternativa basinsulin att prova och i värsta finns ju även pumpen som ett alternativ. Så ja, vi får väl se vad som händer. Nästa besök hos diabetessköterskan är nu på tisdag så jag behöver itne vänta så länge på det. Och på måndag ska jag som sagt ringa till Abbott.
Andra bloggar om: Freestyle Libre, glukosmätning, diabetes, diabetes typ 1, CGM, kontinuerlig glukosmätning, Abbott, Abbott Diabetes Care
