Dag två är inledd och vi har hittills bara hunnit med morgonrastning och frukost.
Natten var lugn, Walter sov gott fram till 4.40 då han kom och pratade mied mig och frågade om det inte var morgon snart. Han fick hoppa i korg igen och somnade snällt om till strax innan sju då det serverades frukost för labradorer.
Jag har märkt att Walter har en kul grej för sig. När vi ska börja rastningen så får han sätta sig fot medan jag förlänger hans koppel. Startkommandot för att börja rastningen är ”Hopp och lek!” och det gör han verkligen, han börjar sin frigång med ett rejält skutt och man riktigt känner glädjen från hunden. Kunde han prata skulle han nog skrika ett glatt ”YIIIHA!” samtidigt som han tar sitt skutt.
En kul egenhet helt klart. Jag har fått höra av Walters dressör att han är världsmästare på fyfotahopp rakt upp i luften. Såna har jag ännu inte fått se några av men det kommer säkert. Han gillar att hälsa genom at hoppa upp med framtassarna på folk vilket han naturligtvis inte får. Nu har han nog förstått att jag inte gillar det för när jag kom tillbaka från frukosten nu så stod han glatt på alla fyra fötterna, men viftade på svansen förstås. Och slickades. Han är otroligt slickig. Stora rejäla koslickar, det är Walters grej det.
Snart bär det ut på promenad igen och i eftermiddag blir det som sagt jobb i sele för första gången! Jag längtar!
