En skadad hjälte

Skadad baktass med skoHar tillbringat en del av söndagsförmiddagen med att besöka DjurAkuten. Det var Nanna som igår när hon kom hit upptäckte att Skippen haltade på vänster bak. Det blev bara värre under kvällen och efter att ha pratat med vår egen veterinär så beslöt vi att Skippen skulle få träffa DjurAkuten. Dit åkte vi idag på förmiddagen och de har konstaterat att Skippens vänstra baktass har skadats. Oklart av vad, men det ser ut som översta lagret av trampdynan har nötts bort.

Skippen med uppblåsbar krageNu har han fått sko att ha på tassen och ligger nu med krage inne, något han naturligtvis inte uppskattar. Han ligger och suckar väldigt högljutt för att förklara hur synd det är om honom på en skala mellan ett och tio.  Sko ute och tratt inne samt smärtstillande medicin löd veterinärens order. Sko kan han behöva ha ute  i kanske 2-3 veckor tills det är helt läkt. Stackars vovven.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Det ofrånkomliga

SkippenJag har ett tag nu, faktiskt i flera månader, försökt att ta mig igenom boken Marley och jag av John Grogan. Ännu har jag inte lyckats, jag har ungefär 1 timmes läsning kvar i boken och jag kan verkligen inte ta mig för att läsa vidare.

Boken handlar om livet med världens värsta hund, en gul 45 kilo tung Labrador Retriever. Boken är mycket välskriven och man skrattar mer än en gång åt hunden Marleys galna upptåg och hyss.

Men den handlar också om det ofrånkomliga slutet och det är här nånstans det blir så jobbigt att läsa vidare. Det blir liksom för nära på något sätt. Min egen gula labrador fyller 7 år den 22 mars. Han är mitt i livet och är go och glad och tror fortfarande han är valp. Men tankarna finns ju ändå där – hans liv är oändligt mycket kortare än ett människoliv och vi har i bästa fall 5 år till tillsammans. Jag vet att det är väl tidigt att ta ut saker i förskott men det går liksom inte att låta bli – dessutom hade jag ångest över detta första gången redan på Hundskolan innan jag hade kommit hem med Skippen.

Jag har varit med om att förlora älskade familjedjur förr men jag tror att den dagen det är dags för Skippen kommer bli en fruktansvärd dag. Det kommer vara värre än allt annat jag tidigare varit med om på den fronten. Han är min första aldeles egna hund och vi lever tillsammans 24 timmar om dygnet. Jag tror, utan att veta säkert, att livet tillsammans med en ledahrund blir närmare på något sätt än med en vanlig familjehund. Skippen är ju med nästan jämt och i alla möjliga och omöjliga miljöer.

Förra helgen var vi på hundkurs för medelårs hundar och vår veterinär Marie pratade om detta ofrånkomliga, om att det inte finns några rätt eller fel och att man måste känna själv hur man vill göra med sin hund, om man vill pensionera den medan den fortfarande har livsgnista kvar men kanske inte fullt ut orkar arbeta som ledarhund, om man kör vidare och så att säga byter hund när de hittat en ny. Vi pratade också om detta med att pensionera en ledarhund och låta någon annan ta över den och vad det innebär för hunden. Man vill ju gärna tänka sig att det för hunden är en skön pensionstid med lugna dagar, men det innebär ju också en total omställning för hunden. Nya rutiner, ny husse eller matte och framförallt att inte få jobba. Det här är svåra frågor och det finns inga givna svar på vad som är rätt eller fel.

Jag vet itne, men jag tror att jag nog skulle välja att leva med en sämre ledarhund men att fortsätta ha kvar den här hunden så länge det går, så länge han orkar och så klart så länge han mår bra och har ett drägligt liv.

Förhoppningsvis dröjer det länge innan den dagen kommer och förhoppningsvis har vi många fina år tillsammans kvar. Men jag har fortfarande svårt att ta mig till slutet i boken Marley och jag.

Andra bloggar om: , ,

Ny kamera

Första bilden med ny kamera (klicka för stor)
Första bilden med ny kamera (klicka för stor)

Nu har jag äntligen blivit med systemkamera. Som jag har längtat! Det blev en Nikon D60 med tillbehörspaket inhandlad hos SIBA. Fördelaktigt mellanreaspris var det så det blev till att slå till på en gång.

Nikon D60 med blixtJust nu har jag ett 18-55-objektiv och jag får väl se om det kommer räkca även på längre sikt. I tillbehörspaketet ingår även en extra blixt med ”uppblixt-funktion”. Det gör att man inte behövar skjuta blixten i ansiktet på sina motiv vilket jag tycker ger bättre bilder. Dessutom är den mer kraftfull än den blixt som sitter inbyggd på själva kameran. 10,2 Megapixel bjuder den på och det kommer ju räcka långt och som första kamera tror jag det blir aldeles perfekt.

Självklart blev Skippen det första motivet att provskjuta kameran med. Klicka för fullstor version av bilden. Jag tycker nog inte man kan klaga på den.

Uppdatering: Fotoguidens test av D60.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Det blev en vit jul!

Skippen 1Det blev till slut en vit jul i år! Det var ju inget man förväntade sig men det blev en glad överraskning!

Kom ner till Katrineholm i måndags eftermiddag. Dagen innan julafton bjöds på uppesittarkväll hemma hos Joél, Sanna och Liza. Jag och Kenny var där och vi hade en mycket trevlig kväll med massor av mat och god öl.

Julaftons firande bestod i att tillsammans med bland annat mamma jobba med gemensamt julfirande i kyrkan. Vi fixade god julmat och hade allmänt trevligt. Ett 50 tal personer njöt av köttbullar, prinskorv, janssons frestelse och allt annat man bör ha på ett julbord. Vid åttatiden var vi hemma och då kände man sig lagom trött.

Idag har vi gott på en lång och skön promenad i det sköna vädret. Snö på marken och sol på himlen. Nu under eftermiddagen har det mulnat på och vi är hemma inne och tar det bara lugnt.

Det är skönt med julledighet! Snart dags för en kopp kaffe till och att fortsätta ta det lugnt och bara njuta.

Andra bloggar om: , , , ,

På resa för ett tillgängligare SL

Tunneltåg på väg mot GAmla Stan. Foto: Wikimedia
Tunneltåg på väg mot Gamla Stan. Foto: Wikimedia

Tidigare i höstas sökte SL (Storstockholms lokaltrafik) via sin webplats personer med funktionshinder som ville vara med och tycka tll om SL ur ett tillgänglighetsperspektiv. Jag har tillhört en av de 10 som deltagit i projektet, lett av marknadsföringsbolaget Markör.

Jag måste nog erkänna att jag inte tror att jag skulle ställt upp om jag känt till upplägget. Det har nämligen handlat om att genomföra tio stycken av SL bestämda typresor, dessa redovisas nedan. SL betalar deltagarna en mindre ersättning för den tid man lägger ner.

I testet ingår enbart trafikslagen buss, blåbuss, pendeltåg, tunnelbana och tvärbana. Då SL är medvetna om att man har tillgänglighetsproblem med lokalbanorna (Roslags, Nockeby, Saltsjö och Lidinögbanorna) så har man helt enkelt valt att utelämna dessa i testet.  Man har dock valt att ta med tvärbanan och det är ju spännande. Det är en av våra senaste nytillskott i SL-trafiken och ett av de mest otillgängliga – i alla fall när det gäller stationer, skyltning och audiell information. En fullständig, total katastrof.

Så här har resandet sett ut:

Nedan kommer de resor vi har gjort – och mina kommentarer om dem. Resa 1-4 genomfördes under en dag, Resa 5 och 6 under en, resa 8-10 genomfördes igår och resa 7 idag.

Resa 1:
Farsta Strand-Årstaberg (pendeltåg), Årstaberg-Liljeholmen (Tvärbanan)

Kommentar: Pendeltåg är en rätt okej företeelse. Vi åkte ett nyare, men inte det nyaste, tåget. Bytet mellan pendel och Tvärbanan gick så där. Med hjälp från medpassagerare så gick det okej, men inte mer. På Tvärbanans perrong finns ingen som helst information om vad det är för tåg som kommer. Man måste gissa. Jag hade inte heller observerat att man måste ”plinga” på dessa tåg för att de ska stanna. För mig känns de för mycket tåg och inte så mycket spårvagn, vilket de ju i strikt mening är.

Resa 2:
Liljeholmen-St Essingen (tvärbanan), St-Essingen-Fridhemsplan (buss)

Kommentar: Total katastrof! Vid St Essingen finns ingen som helst skyltning över huvud taget om var man byter till bussar. Efter mycket letande fick jag av en medmänniska veta att busshållplatsen var flyttad – något man bara förväntades veta eftersom SL inte bemödat sig med att ens sätta upp en skylt på den temporära hållplatsen.

Resa 3:
Fridhemsplan-Rosenlund (Blåbuss)

Resa 4:
Rosenlund-Karolinska (blåbuss)

Kommentar: Resa 3 och 4 var rätt softa. Jag satt av en del tid med Radio Stockholm i öronen. På Karolinska hittar både jag och hunden så här bjöds det inte på några problem.

Resa 5:
Skönstorp-Gullmarsplan (buss), Gullmarsplan-Fridhemsplan (Tunnelbanan Grön) Fridhemsplan-Rådhuset (Tunnelbanan Blå)

Kommentar: Skönstorp är en håla nånstans i söderort där jag aldrig förr varit och aldrig lär hamna igen. Gick i alla fall bra att bussa därifrån och det är ju det viktigaste. :-) Tunnelbana sen från Gullmars gick smidigt och fint och även på Fridhemsplan gick bytet bra – även om SL sysslar med ombyggnationer där så den trappa man vanligen tar mellan grön och blå inte fanns. Gammalt tåg på blåa linjen men fantastiskt nog: utrop! Man blir förvånad!

Resa 6:
Landstingshuset-Museieparken (Buss)

Kommentar: En rätt soft busstur ut på Djurgården. Inga konstigheter.

Resa 7:
Kungsträdgården-T-centralen (Tunnelbanan Blå), Centralen-Jakobsbergs station (pendeltåg), Jakobsbergs Station-Jakobsbergs centrum (buss)

Kommentar: Trappor, trappor och åter trappor! Att ta sig från Blå linjen upp till pendeltågen innebär totalt fem trappor. Bra motionsstart så där på förmiddagen. Pendeltåget gick också bra, försökte fråga spärrexpeditören om jag verkligen var på rätt perrong men fick bara svaret ”Ok, ok, det är ok!”. Jag valde att tolka det positivt och det var ju också rätt. Lite tramsigt slut på resan. Buss en hållplats – till andra sidan pendeltågsstationen.

Resa 8:
Lidingö Centrum-Ropsten (buss), Ropsten-Slussen (Tunnelbanan Röd)

Kommentar: Gled till utgångspunkten med Taxi Stockholm som aldrig höll på att hitta fram till rätt del av centrumet. Sedan uppstod viss förvirring. SL hade i uppdraget föreskrivit att vi skulle åka buss 204, trots att 201-211 går därifrån till Ropsten. 204 går dock bara en gång per timme och den vi skulle ta körde sonika förbi hållplatsen. Det blev till slut en annan buss och sen flöt det på in till Slussen. Även Slussen är ju Skippen inkörd på så det bjöd inga problem.

Resa 9:
Gustavsbergs Centrum-Slussen (buss), Slussen-Tekniska Högskolan (Tunnelbanan Röd)

Kommentar: Kort fika i Gustavsberg och därefter tillbaka mot Slussen, byte till tunnelbanan och till Tekniska. Uppgången mot Östra station (Roslagsbanan) som var vårt mål var blockerad. Endast rulltrappor i drift – och sådana kan man inte åka med ledarhund. Hissen som finns där var felanmäld – sedan den 21 november. Fram till igår, den 11 december, är det rätt lång tid…

Resa 10:
Mariatorget-Fruängen (Tunnelbanan Röd), Fruängen-Långsjö Torg (buss)

Kommentar: Detta blev gårdagens sista resa. Allt gick bra förutom den sista bussfärden. Jag frågade chauffören för att verififiera att han faktiskt skulle åka åt det håll jag tänkte mig och han bekräftade det. Bussen saknade dock helt utrop och chauffören gjorde naturligtvis inte heller några. Som tur är finns det oftast snälla medpassagerare att be om råd och vägledning.

Det har varit intressant men som sagt, hade jag vetat hur mycket tid det skulle ta vete katten om jag hade ställt upp. Nu är det i alla fall gjort. Skönt.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Mellanlandning i Stockholm

Då är första delen av vår lilla decemberturné avklarad. I onsdags på dagen var jag och genomförde en utprovning med en kund i Uppsala. Det är riktigt smidigt att tåga till Uppsala, 40 minuter enkel resa. Dock är det så kallade resecentrumet där en total katastrof. De har hållit på att bygga om i flera år och det ser olika ut varenda gång man kommer dit. Kunden satt i alla fall på bekvämt gångavstånd från stationen och allt gick smidigt. Var tillbaka igen i Stockholm strax innan klockan 14 och hann återvända till kontoret för att fixa lite offerter och fakturor, dricka kaffe, hämta packningen och tillsammans med Jocke bege mig mot stationen igen.

Klockan 16.55 rullade tåget mot Falun och det gick faktiskt i tid. Det var framme i Falun 28 minuter försenat – ett faktum som tågpersonalen var mycket noga att påpeka. Gränsen för SJ’s resegaranti går vid 30 minuter på den aktuella streckan. Drygt!

Väl framme vid hotellet blev jag först aningens förvirrad eftersom jag blandat ihop det aktuella hotellet med ett i Sundsvall. Hur som helst så är Scandic Lugnet i Falun ett väldigt trevligt och hundvänligt hotell. Efter hundmatning begav vi oss ner i matsalen för en sen middag. De körde italienskt tema på menyn denna gång så det blev en pizza med mozzarella och lufttorkad skinka för mig. Gott! Jocke valde nån kycklinghistoria och blev inte speciellt nöjd.

Torsdagen ägnades åt kunden vi skulle träffa och nu ser det faktiskt ut som om det är färdiglevererat där för den här gången. Ett case som tagit aldeles för lång tid och med aldeles för mycket strul, men nu är det i alla fall över.

På kvällen skramlade vi TIB/Tågkompaniet mot Örebro och tog in på Scandic Grand. Ett av sveriges sista hotell som har rökrum. Dessutom tvingar dem besökare med hund att sova i dessa rum. Riktigt riktigt vidrigt!

Vid 14.45 åkte vi åter mot Stockholm och kvällen igår ägnade jag åt att titta på nya Arn-filmen. En riktig höjdare. Den avviker visserligen mycket från böckerna, men det är nog svårt att få till det på ett annat sätt, så man får försöka se det för det det är; en fristående tolkning av böckerna. Och som sådan är betyget full pott.

Idag har jag börjat dagen med sen frukost och en timmes promenad med hunden i regnet. Det var riktigt skönt – regnet till trots.

I morgon fortsätter turnén. Tåget går mot Göteborg och möten på vårt huvudkontor.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

Fyrfot hemma igen

Nu har jag varit inne i stan och hämtat Skippen. Inga konstigheter hittade men han ska gå på snäll mat ett par dagar. Sånt där krubb som kostar 400 spänn per 5 kilo. (Jo, man kan göra egen ris-och-fiskblandning, men hur jobbigt är inte det då?)

Nu ser det i alla fall ut som om helgens planerade aktiviteter kan bli av som planerat och det känns ju bra. Skulle vara sanslöst trist att missa det.

Helg och sjuk hund

Ska i väg på tur i helgen med M, N, V, S och K. Men resan är i skrivande stund lite osäker. Skipppen är dålig och är just nu hos veterinär. Ska hämta honom senare i kväll och hoppas att han inte behöver gå på återbesök i morgon.

Annars är det äntligen helg och det är skönt. Behöver lite avkoppling så bastu och en massa öl med trevliga kompisar vore gött.