Kategoriarkiv: Personligt

I dag var tanken att jag äntligen skulle få börja med insulinpump. Jag åkte till SöS idag för att träffa min diabetessköterska och en representant från Ypsomed, företaget som tillhandahåller Omnipod i Sverige. 

Väl när jag var där fick jag veta att det tyvärr inte kunde bli någon pumpstart idag. Den läkare som jag träffade senast i juni förra året har satt sig på bakhasorna och vill inte godkänna byte av behandling. 

Orsaken är dels att det var ett år sedan jag senast träffade en läkare. Jag har ju sedan i januari försökt få en tid hos en doktor utan resultat, så det känns ju inte riktigt som det är mitt fel. 

En annan orsak är också att läkaren ifrågasätter en behandling med just Omnipod på grund av mina förhållandevis höga insulindoser. Jag kan på ett sätt förstå argumentet. Omnipod är gjord för att kunna bäras upp till 72 timmar i sträck. Jag skulle kunna använda den i ungefär 48 timmar i nuläget. Men samtidigt så är ju målet att kunna få bättre och jämnare blodsockervärden och på sikt faktiskt kunna sänka mina doser. Jag skulle ju önska att man var mer öppna för att faktiskt ge patienterna en chans. 

Så nu ska jag lämna prover och sedan få en läkartid – Gud vet när. Den 18 september är den ordinarie pumpstarten. Kanske kanske kan det hinna hända saker tills dess. Förutsatt att jag lyckas övertyga läkaren vill säga. 

Men just nu känns det rätt motigt. Den inspiration jag kände för att kämpa saknas just nu kan man väl säga. 

I morgon är det dagen D när det är dags för mig att börja med insulinpump. Nu har jag precis tagit den sista dosen med basinsulinet Lantus. Jag har tagit det i tvådos, alltså delat mängden insulin på hälften morgon och kväll. I morgon bitti kommer jag inte ta något basinsulin utan i stället förbereda mig för att åka till SöS för att få hjälp att programmera och komma igång med Omnipod. Spännande så klart, men också lite läskigt. 

Det är kanske lite svulstigt att säga att mitt nya liv börjar om en vecka, men lite så känns det nästan. Idag har jag varit och hämtat ut ett paket från Ypsomed innehållande en PDM, en personal diabetes manager. En PDM är hjärnan i insulinpumpssystemet OmniPod. Omnipod är en patchpump, alltså en pump som sitter direkt på kroppen utan slangar och som styrs via en PDM. 

Jag skrev om att jag önskade gå över till pumpbehandling av min diabetes redan i januari men det har tagit tid innan något faktiskt har hänt. Men för lite mer än en vecka sedan träffade jag en diabetessköterska på SöS för att prata pump och hon fixade så att jag får börja med pump redan den 23 augusti. 

Jag har stora förhoppningar på att en insulinpump ska göra att jag får bättre och jämnare blodsockernivåer, att jag på sikt ska kunna minska mina insulindoser och att jag också ska få ett friare liv. 

Jag hade tidigare av nån anledning fått för mig att insulinpump var mycket svårare än att ta sprutor och att det skulle göra en mindre fri. Nu har jag insett att det nog är tvärt om. Mitt stora bekymmer just nu är att en OmniPod endast rymmer 200E insulin och jag har just nu ganska höga insulindoser. Men det är bara att hålla tummarna för att det kommer fungera. 

Jag har tänkt att dokumentera resan med pump här i bloggen, mest för min egen del men också i förhoppning om att det kan hjälpa någon annan. Nu är det som sagt en vecka kvar, sedan kör vi.