Radioframträdanden på Ledarhundens dag

Idag är det den internationella ledarhundsdagen och eftersom jag är nyvald ordförande i SLHF blir det lite radiointervjuer idag. Mycket roligt! Började morgonen med en intervju i Vaken med P3 och P4 klockan 05.40 i morse och i eftermiddag blir det finkultur i form av P1 och programmet Nordegren i P1 klockan 15.00-15.45.

Jag ska prata om hur det är att ha ledarhund och hur det idag ser ut med diskriminering kring ledarhunden. Om att man blir portade från uteställen, offentliga lokaler och att folk till och med inte får jobb bara för att de har ledarhund. Naturligtvis handlar mycket om allergi och en överdriven rädsla för hundallergi. Trots att endast 1% av befolkningen lider av allergi mot hund.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

På resa för ett tillgängligare SL

Tunneltåg på väg mot GAmla Stan. Foto: Wikimedia
Tunneltåg på väg mot Gamla Stan. Foto: Wikimedia

Tidigare i höstas sökte SL (Storstockholms lokaltrafik) via sin webplats personer med funktionshinder som ville vara med och tycka tll om SL ur ett tillgänglighetsperspektiv. Jag har tillhört en av de 10 som deltagit i projektet, lett av marknadsföringsbolaget Markör.

Jag måste nog erkänna att jag inte tror att jag skulle ställt upp om jag känt till upplägget. Det har nämligen handlat om att genomföra tio stycken av SL bestämda typresor, dessa redovisas nedan. SL betalar deltagarna en mindre ersättning för den tid man lägger ner.

I testet ingår enbart trafikslagen buss, blåbuss, pendeltåg, tunnelbana och tvärbana. Då SL är medvetna om att man har tillgänglighetsproblem med lokalbanorna (Roslags, Nockeby, Saltsjö och Lidinögbanorna) så har man helt enkelt valt att utelämna dessa i testet.  Man har dock valt att ta med tvärbanan och det är ju spännande. Det är en av våra senaste nytillskott i SL-trafiken och ett av de mest otillgängliga – i alla fall när det gäller stationer, skyltning och audiell information. En fullständig, total katastrof.

Så här har resandet sett ut:

Nedan kommer de resor vi har gjort – och mina kommentarer om dem. Resa 1-4 genomfördes under en dag, Resa 5 och 6 under en, resa 8-10 genomfördes igår och resa 7 idag.

Resa 1:
Farsta Strand-Årstaberg (pendeltåg), Årstaberg-Liljeholmen (Tvärbanan)

Kommentar: Pendeltåg är en rätt okej företeelse. Vi åkte ett nyare, men inte det nyaste, tåget. Bytet mellan pendel och Tvärbanan gick så där. Med hjälp från medpassagerare så gick det okej, men inte mer. På Tvärbanans perrong finns ingen som helst information om vad det är för tåg som kommer. Man måste gissa. Jag hade inte heller observerat att man måste ”plinga” på dessa tåg för att de ska stanna. För mig känns de för mycket tåg och inte så mycket spårvagn, vilket de ju i strikt mening är.

Resa 2:
Liljeholmen-St Essingen (tvärbanan), St-Essingen-Fridhemsplan (buss)

Kommentar: Total katastrof! Vid St Essingen finns ingen som helst skyltning över huvud taget om var man byter till bussar. Efter mycket letande fick jag av en medmänniska veta att busshållplatsen var flyttad – något man bara förväntades veta eftersom SL inte bemödat sig med att ens sätta upp en skylt på den temporära hållplatsen.

Resa 3:
Fridhemsplan-Rosenlund (Blåbuss)

Resa 4:
Rosenlund-Karolinska (blåbuss)

Kommentar: Resa 3 och 4 var rätt softa. Jag satt av en del tid med Radio Stockholm i öronen. På Karolinska hittar både jag och hunden så här bjöds det inte på några problem.

Resa 5:
Skönstorp-Gullmarsplan (buss), Gullmarsplan-Fridhemsplan (Tunnelbanan Grön) Fridhemsplan-Rådhuset (Tunnelbanan Blå)

Kommentar: Skönstorp är en håla nånstans i söderort där jag aldrig förr varit och aldrig lär hamna igen. Gick i alla fall bra att bussa därifrån och det är ju det viktigaste. :-) Tunnelbana sen från Gullmars gick smidigt och fint och även på Fridhemsplan gick bytet bra – även om SL sysslar med ombyggnationer där så den trappa man vanligen tar mellan grön och blå inte fanns. Gammalt tåg på blåa linjen men fantastiskt nog: utrop! Man blir förvånad!

Resa 6:
Landstingshuset-Museieparken (Buss)

Kommentar: En rätt soft busstur ut på Djurgården. Inga konstigheter.

Resa 7:
Kungsträdgården-T-centralen (Tunnelbanan Blå), Centralen-Jakobsbergs station (pendeltåg), Jakobsbergs Station-Jakobsbergs centrum (buss)

Kommentar: Trappor, trappor och åter trappor! Att ta sig från Blå linjen upp till pendeltågen innebär totalt fem trappor. Bra motionsstart så där på förmiddagen. Pendeltåget gick också bra, försökte fråga spärrexpeditören om jag verkligen var på rätt perrong men fick bara svaret ”Ok, ok, det är ok!”. Jag valde att tolka det positivt och det var ju också rätt. Lite tramsigt slut på resan. Buss en hållplats – till andra sidan pendeltågsstationen.

Resa 8:
Lidingö Centrum-Ropsten (buss), Ropsten-Slussen (Tunnelbanan Röd)

Kommentar: Gled till utgångspunkten med Taxi Stockholm som aldrig höll på att hitta fram till rätt del av centrumet. Sedan uppstod viss förvirring. SL hade i uppdraget föreskrivit att vi skulle åka buss 204, trots att 201-211 går därifrån till Ropsten. 204 går dock bara en gång per timme och den vi skulle ta körde sonika förbi hållplatsen. Det blev till slut en annan buss och sen flöt det på in till Slussen. Även Slussen är ju Skippen inkörd på så det bjöd inga problem.

Resa 9:
Gustavsbergs Centrum-Slussen (buss), Slussen-Tekniska Högskolan (Tunnelbanan Röd)

Kommentar: Kort fika i Gustavsberg och därefter tillbaka mot Slussen, byte till tunnelbanan och till Tekniska. Uppgången mot Östra station (Roslagsbanan) som var vårt mål var blockerad. Endast rulltrappor i drift – och sådana kan man inte åka med ledarhund. Hissen som finns där var felanmäld – sedan den 21 november. Fram till igår, den 11 december, är det rätt lång tid…

Resa 10:
Mariatorget-Fruängen (Tunnelbanan Röd), Fruängen-Långsjö Torg (buss)

Kommentar: Detta blev gårdagens sista resa. Allt gick bra förutom den sista bussfärden. Jag frågade chauffören för att verififiera att han faktiskt skulle åka åt det håll jag tänkte mig och han bekräftade det. Bussen saknade dock helt utrop och chauffören gjorde naturligtvis inte heller några. Som tur är finns det oftast snälla medpassagerare att be om råd och vägledning.

Det har varit intressant men som sagt, hade jag vetat hur mycket tid det skulle ta vete katten om jag hade ställt upp. Nu är det i alla fall gjort. Skönt.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Fyrfot hemma igen

Nu har jag varit inne i stan och hämtat Skippen. Inga konstigheter hittade men han ska gå på snäll mat ett par dagar. Sånt där krubb som kostar 400 spänn per 5 kilo. (Jo, man kan göra egen ris-och-fiskblandning, men hur jobbigt är inte det då?)

Nu ser det i alla fall ut som om helgens planerade aktiviteter kan bli av som planerat och det känns ju bra. Skulle vara sanslöst trist att missa det.

Hundar och Burger King

Käkade min middag igår på Burger King på Medborgarplatsen mellan jobb och kvällens aktiviteter. Hade Skippen med mig och vi travade glatt in på restaurangen i fråga och klev fram till kassan. Precis när vi ska beställa kommer en ur personalen fram till mig och följande konversation följer:

– Ursäkta, man får inte ta in hundar här.
– Jag vet, men det här är en ledarhund.
– Oj… Jaha…

Restaurangbiträdet försvinner och lugnet sänker sig åter. Jag får min mat och slår mig ner vid ett av borden. Det här är inte första gången just samma dialog utspelar sig, just på Burger King. Jag kan inte undgå att förvånas. Det är ju knappast någon nyhet att vanliga vovvar inte är välkomna på krogar och restauranger (trots att det numera finns ett EU-direktiv som ger restaurangägarna rätt att godkänna det), det kan inte vara många som inte känner till att det är så här. Ändå denna dialog och jag kan inte undgå att förvånas och fundera över om det här verkligen är ett problem. Försöker verkligen Svensson släpa med sig sina keldjur in på Burger King.

Jag kan förstå om det händer nån gång i bland, men det borde inte ske så ofta att personalen måste komma rusande som galningar innan de sett den vita selen. Det känns ju som att om man tar med sig en hund in på ett matställe så är det för att hunden har tillåtelse att vara där. Nåväl, man får ju vara glad att inte allergidiskussionen kommer upp varje gång, den är ju annars allt för vanlig när man rör sig i den offentliga miljön tillsammans med sitt pälsbeklädda hjälpmedel.

Apropå ledarhundar: En favorit i repris.

Andra bloggar om: , , ,