Paketleveransen som spårade ur, del II

Den här leveransen går verkligen sådär. 

I går ringde jag till PostNord som lovade att de skulle se till så att paketet skulle lämna ombudet och i stället börja levereras hem till mig. Så blec det inte. Två av de tre paketen lämnade snällt ombudet, åkte till sorteringsterminalen och… tillbaka till ombudet! 

I morse var det treje paketet försvunnet någonstans i PostNords stora logistiksystem. Det dök sedermera upp det också hos ombudet. 

Nu har någon sorts utrednignsavdelning på PostNord blivit inblandad och nu ska de tre paketen förhoppningsvis snart komma hem till mig. Ska bli riktigt spännande att se om de faktiskt också kommer att bli uppburna som det är meningen att de ska bli. Tittar man i appen nu ser det ut som till höger, ett paket är hos ombudet, ett är försenat och ett tredje är på väg. Jag är tveksam till om vi har sett det sista av den här historien. 

Paketleveransen som spårade ur, del I

I veckan beställde jag ny hundmat och kattsand. Eftersom Zico snart kommer så behövs det nytt käk till honom. Inga problem så långt, beställningen lades och skickades från leverantören med Postnord. Tjänsten som är köpt av Postnord är att paketen ska levereras till dörren utan kvittens, så ingen behöver vara hemma. 

Det är nu problemen börjar. Just nu har vi nämligen ingen hiss eftersom den ska bytas ut mot en ny. Så igår ringer en chaufför från Postnord och jag anar oråd redan från början. Han talade om att jag minsann fick komma och ta emot mina paket vid ytterdörren annars skulle han returnera dem till avsändaren. Jag var på jobbet och dessutom är jag inte direkt intresserad av att göra deras jobb. Jag påpekade för chauffören vad det är för tjänst och att det är hans sak att lösa det. Han sa då att han inte kunde göra det eftersom han har ryggskott. Man kan ju lite stilla fundera på vad man gör på jobbet om man har den sortens jobb och har ryggskott. Jag orkade inte tjafsa mer med chauffören utan ringer i stället Postnords kundservice. De konstaterar att chauffören gjort fel och efter en stund ringer chauffören också en gång till för att meddela att paketet kommer köras ut senare. OK. So far so good. 

I går kväll fick jag ett SMS från Postnord där de talade om att de försökt leverera mina paket (igen) men att ingen var hemma. Så nu skulle de leverera dem till utlämningsstället i stället. I morse fick jag också SMS om att två av tre paket fanns på utlämningsstället. Det är nu man på allvar börjar undra vad som hänt. Har de verkligen burit upp paketen, ringt på dörren för att konstatera att ingen var hemma och sen burit ner dem igen? Eller har de bara stått utanför porten och sen åkt? Och varför levererade de inte paketen utanför dörren utan kvittens som det stod i beställningen. Så nu får jag vänta till på måndag för att ringa Postnords kundtjänst ännu en gång för att försöka få paketen hämtade på utlämningsstället och hemburna.

Kanske går det tredje gången gilt? 

Andra bloggar om: , ,

Jakten på fungerande wifi

Sedan vi flyttade in till Södermalm har vi haft allvarliga problem med vårt trådlösa nätverk. Från början körde vi Apples Time Capsule som lösning, men det fungerade inte så bra, dels för att nätverket gick ner jämt men slutligen gick också routern sönder.

I husvagnen har vi med gott resultat använt nätverksprylar från TP-Link så det blev det naturliga valet när Time Capsuln sa upp sig. Det visade sig dock inte alls vara en bra lösning. Trots detta fick TP-link en ny chans med sitt meshnätverk Deco m5. Det visade sig dock snabbt att de inte var byggt för att hantera internet på riktigt. Våra 22 nätverksenheter fick de små runda puckarna att bli glödheta och de la helt enkelt ner verksamheten. 

De återlämnades till Kjell o co och jakten började igen. Till slut landade det med en Asus RT-AC3200 .En stor router med hela sex antenner. En av fördelarna är att de har tre separata trådlösa frekvenser, en på 2,4 GHz och två på 5 GHz. Med hjälp av deras smarta nätverkshantering ser det dock bara ut som ett nätverk och routern avgör vilket frekvensband som bäst passar klienten. 

Nu har vi helt plötsligt full täckning på vårt wifi i hela lägenheten och det går i full fart även inne i barnrummet, längst in i lägenheten. Vi behöver altså inte ens någon förstärkning någonstans. 

Så här långt, efter två veckors användning, verkar allt fungera mycket stabilt och precis så som jag hade hoppats. Vår bostad är en extremt svår miljö för trådlösa nätverk. Vi bor högt upp och min dator ser stundtals över 200 trådlösa nätverk i grannskapet. Alla dessa ska slåss om frekvenserna. Det är lätt att förstå att det blir problem. Men med routern från Assu har det som sagt hittills fungerat utan problem i varje hörn av lägenheten. Detta kan alltså varmt rekommenderas! 

Andra bloggar om: , , , , ,

Funktionsnedsatta blir andra klassens passagerare

Idag invigdes Citybanan i Stockholm med pompa och ståt och i morgon börjar pendeltågen rulla på riktigt i den 6 kilometer långa tunneln mellan Stockholm Södra och Tomteboda. I tunneln finns två nya stationer, Stockholm City och Stockholm Odenplan. 

Plattformsdörrar som håller på att stängas
Väggarna för spåren gör stationen mycket säkrare.

 

På en rollup står Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.Stationerna är stora och luftiga och väldigt tysta. För den stora nyheten på båda dessa stationer är att de har försetts med glasväggar mot spåren. Det gör att det blir mycket tystare och framförallt väldigt mycket säkrare. Det här är ju en sak som är väldigt bra ur ett tillgänglighetsperspektiv. Just förbättringarna när det gäller tillgängligheten är något man också gärna skryter om. Jag tycker nog dock att det i mångt och mycket snarare är en försämring man har skapat på de två nya stationerna, och om det kommer att vara norm för SL:s arbete med tillgänglighet framöver finns all anledning att vara orolig. 

Det är tydligt uppmarkerat vid vilka plattformsdörrar som det är extra lämpligt för personer med funktionsnedsättning att gå ombord. För det är där som platser för rullstolar finns. Men, det visade sig snart att det är den enda platsen där du som funktionsnedsatt förväntas gå ombord. 

Ingång i tåg där man kan åka ombord med rullstol.
Vid övriga dörrar ser det ut så här.

Det är nämligen bara vid dessa dörrar som ombordstigning kan ske utan att passera en kant. Vid övriga dörrar finns en ganska stor glipa mellan vagn och plattform. Något som blir problem för såväl rullstolar som barnvagnar, rollatorer eller folk som har svårt att gå. Som synskadad kan man också lätt fastna med sin käpp här. 

Kanske är det därför man har valt att inte ha taktila ledstråk på golvet (som man kan följa med käppen) annat än till just de speciella ingångarna för personer med funktionsnedsättning. Kommer man med någon av hissarna, vilket man måste göra om man har ledarhund till exempel, så kan det bli en lång väg till nästa ledstråk som leder in i tåget. Varför man inte har lagt ledstråk till varje ingång är oförklarligt. Man har gjort området framför dörrarna vitt så det ska bli en kontrastskillnad för den som ser lite och det är ju bra, men det hade ju inte varit jättesvårt att göra den ytan taktil också så att det blev tydligare för personer som är synskadade. Som det är nu får man leta sig fram i blindo, så att säga, den sista biten från där ledstråket tar slut och fram till dörren och tåget. 

Någon kanske undrar över varför man måste komma med hiss om man har ledarhund. Det beror helt enkelt på att det inte finns några vanliga trappor utan enbart rulltrappor ner till de nya stationerna och där bör hundar inte åka. 

Bara rulltrappor. Till de nya stationerna måste personer med ledarhund åka hiss.

Som jag ser det, känns det lite som att SL vill hålla personer med funktionsnedsättning på ett enda ställe i tåget – och det känns lite som vi blir andra klassens resenärer. Visst är det bra att markera ut tydlgit var det finns bättre plats för rullstolar, men genom att göra det svårare att rulla in på andra ställen i tåget kommer det bli svårare för rullstolsåkare att kunna ta sig ombord och det riskerar nog också att göra att ytorna avsedda för rullstolar blir blockerade av andra fordon på fyra hjul… 

Mycket är alltså positivt med den nya stationen, men det finns också utrymme för förbättringar. 

Stora och breda gångstråk till den nya stationen Stockholm City.

Andra bloggar om: , , , , ,

Första vårpromenaden

Trots att det snöade i början på veckan känns det ändå som vår idag. Solen skiner från en klarblå himmel och jag har gått en långpromenad med Molly längs Danvikskanalen. Det var många som flanerade längs kajen och det var även liv och rörelse vid en del av båtarna även om vissa båtar fortfarande sov sin vintersömn. 

Det blev nästan 7 km promenad längs vattnet och väl hemma var både hund och husse rätt nöjda. Jag fick en kopp kaffe och Molly tog för sig av vattenskålen innan hon nöjt somnade på rygg i sin korg. Nu vill jag faktsikt att våren ska hålla i sig på riktigt! Det kändes hur solen värmde idag och det var balsam för själen! 

Andra bloggar om: , , ,

Turist i sin egen stad

Galgbacken på Medeltidsmuseet
Galgbacken på Medeltidsmuseet

Det är inte så ofta man passar på att leka turist i sin egen stad men det har jag passat på att göra denna min sista semestervecka.

IMG_0870I går var min mamma på besök i huvudstaden och vi passade på att ta oss en liten båttur under Stockholms broar.

Det är en tur jag gjort ett antal gånger men som alltid är trevlig att uppleva igen. Denna gång var turen lite annorlunda än de tidigare gånger jag åkt till följd av att Karl Johans-slussen vid Slussen i Stockholm är stängd för ombyggnation. Därför slussade vi både in och ut ur Mälaren vid Hammarbyslussen.

IMG_0889
Man passerar under ca 15 broar under turen. Bland annat åker man under Västerbron.

Båtturen tar drygt 2 timmar och man ser en större del av innerstaden från vattnet.

En del av stadsmuren som hittades vid utgrävningar vid Riksdagen.
En del av stadsmuren som hittades vid utgrävningar vid Riksdagen.

Idag fortsatte jag min kulturella gärning genom att besöka Stockholms Medeltidsmuseeum på Helgeandsholmen. Även detta är något jag gjort tidigare och gärna gör igen. Stockholm har en spännande historia och det här är ett bra sätt att fördjupa sig i delar av den.

Stockholm Pride 2016

flagga-molnNu har årets Pride-parad gått av staplen. I år var det en ny paradväg, från Kungsholms torg (eller snarare Norr Mälarstrand) till Östermalms IP. Som vanligt gick jag och Nanna i paraden, fast årets paraddeltagande blev lite annorlunda. Vi gick först in med RFSL men där kändes det lite för rörigt så vi hoppade av och tittade på paraden fram tills DHR kom. Där hoppade vi på igen och gick med ett tag. Paraden gick väldigt långsamt och det var många stopp. Kanske hade det att göra med att det uppstått oroligheter längre fram i paradvägen då några velat störa paraden. När vi kom fram till Centralen så bestämde sig himlen för att öppna sig och bjuda på en riktig störtskur. Då gav vi upp och flydde in på Centralen för en fika på Espresso House innan vi tog tunnelbanan till Stadion för att gå in i själva Pride Park vid Östermalms IP. Det blev en trevlig eftermiddag och kväll i parken med god dryck, jättegod mat och trevligt sällskap. Strax innan midnatt var jag hemma i sängen efter 23 000 steg avverkade under dagen.

Andra bloggar om: , ,

Årets första fotosession

Körsbärsträden i Kungsträdgården i full blom.
Körsbärsträden i Kungsträdgården i full blom.
Nanna plåtar körsbärsträd
Nanna plåtar körsbärsträd

Igår passade jag och Nanna på att dra på årets första fotosession. Vi gillar båda att fotografera och att leka med bilder. Gårdagens utflykt till Kungsträdgården var inte planerad så det var bara mobilkamerafoto som gällde igår.

Jag kom på att jag behövde åka en sväng till Kungsan för att spela in ljud från trafiksignalerna vid Kungsan. Stockholms stad har tillfälligt modifierat ticksignalerna så att de spelar melodifestivalmusik samtidigt som tickandet, en hyllning till Eurovision Song Contest som går av stapeln i veckan. Jag behövde lite ljud därifrån till ett kommande reportage och då kom vi på att det ju gick att kombinera med att fotografera körsbärsträden som står i full blom. Några fina bilder blev det, inklusive en ny Facebook-bild till Nanna.

Ett av mina återkommande fotomål är Skansen och dit hoppas jag att jag snart får bege mig. Djurgården i övrigt är ju för övrigt också nice att fota på. Speciellt nu på vår och försommar. Då är Stockholm som allra vackrast och jag känner mig verkligen privilegierad att få bo i den här stan!

Andra bloggar om: , , , ,

Elins första besök på Bryggartäppan

Elin på en bänk vid Sista Styverns Krog i Bryggartäppan
Elin på en bänk utanför krogen Sista Styvern i Bryggartäppan. 

2012 öppnades Bryggartäppan, en lekpark på Södermalm i Stockholm inspirerad av miljöerna i Per-Anders Fogelströms Stad-serie. Jag var där första gången i juli 2012, innan Elin var född. I dag var Elin för första gången på besök här. När jag var där första gången var jag lite oroad för att parkens speciella miljöer skulle förstöras av pundare eller ungdomar som har för lite att göra och visst finns det lite klotter på husen men ändå får man säga att parken har stått sig bra de här snart fyra åren. Elin tyckte det var roligt och kommer nog vilja gå dit igen. Mest populär var rutschkanan från övervåningen i Henning & Lottens hus. Första gången Elin skulle åka hade hon sällskap av ledsagar-Emilia men sen sprang hon själv in i huset, tog sig upp och åkte.

Henning och Lottens hus på Bryggartäppan med rutschkana från andra våningen.
Henning och Lottens hus på Bryggartäppan med rutschkana från andra våningen.

Det enda minuset med Bryggartäppan är att de inte har några småbarnsgungor. Gungorna där är bara såna där man sitter på en planka och Elin ramlade av när hon försökte gunga.

Jag gillar de fina miljöerna på Bryggartäppan. De är välbyggt, snyggt och detaljrikt. Det är roligt att man satsat på en så fin temapark och att den får förbli fin.

Andra bloggar om: , , ,

Shockräkning från Färdtjänsten

I fredags fick jag ett brev från Färdtjänsten innehållande en faktura. Det var inte den vanliga fakturan för månadens resor utan resa från Landstingets sjukresor. Fakturan var på 1 400 kronor och avser resor som gjorts i oktober 2015.

Jag blev ganska förvånad. Senaste gången jag åkte sjukresa borde ha varit 2008 eller möjligen 2009. Eftersom det är i princip omöjligt att åka sjukresa med ledarhund har jag helt enkelt fått avstå. Jag trodde faktiskt inte ens att jag hade ett sjukresekort längre då det borde ha gått ut.

Jag ringde naturligtvis direkt till Färdtjänstens kundservice för att få svar på mina frågor. Där får man dock aldrig prata med de handläggare som hanterar frågorna utan de man hamnar hos är ett filter som bara besvarar allmänna frågor och på sin höjd lägger ärenden vidare. Det var väldigt otydligt när och hur jag skulle få en återkoppling. Så nu får jag ligga på och ringa och ringa för att få information.

Dessutom har jag sedan tidigare ett klagomål från i november 2015 som de inte ens har bemödat sig att svara på ännu, men det är en annan historia.

Uppdatering 2016-01-23
Nu har det visat sig att debiteringen berodde på att Färdtjänsten inte kan skilja på sjukresor och på så kallade kortlösa restor. Vi har en sån fast tur för transporten av dottern till och från dagis. Räkningen är nu riven och det är ju bara hoppas att de inte tänker göra fel igen.

Andra bloggar om: , , , , , , ,