Strax innan fyra ringde en rätt blöt kille från DHL på förren för att leverera en iPhone 4 till mig. Det känns trevligt att den äntligen har kommit. Nu ligger den här och synkar och är förhoppningsvis snart kalr för användning.

Den 8 juli skickades min nya iPhone 4 från Apple. Apple skeppar direkt från sina fabriker i Kina till England där leveransen tas omhand av Borderlinx för att sedan skickas till Sverige. Detta då Apple ännu inte säljer iPhone 4 i Sverige.

Leveransen från Kina till Europa går i snigelfart och tar ett par hundra år så där. Apple flyger ut sina försändelser på billigast tänkbara sätt och det dröjde till den 15 juli innan telefonen landade hos Borderlinkx i Milton Keynes i England. Eftersom jag misnt sagt inte är ensam om att ha kommit på den fantastiska idén att frakta min telefon via Borderlinx är de totalt överösta av leveranser från Apple. Uppemot 2 000 iPhone 4 per dag har ramlat in. Det tog därför enda till den 19e innan jag fick chans att betala för leveransen och begära att den skulle gå ut från DHL. Samma dag åkte jag till Tyskland och dagarna har gått. Först i kväll kom mailet som meddelade att försändelsen har lämnat Borderlinx. Nu är den med express på väg mot Sverige och ramlar in på torsdag skulle jag gissa.

Så här länge har jag nog aldrig väntat på en leverans någongång. Men jag får ju åtminstone telefonen innan den släpps i Sverige. :-)

Andra bloggar om: Borderlinx, Apple, iPhone 4

Jag kunde inte motstå mitt begär. En iPad är inhandlat. Mycket trevlig leksak faktiskt. Lär få anledning att återkomma med en recension senare.

Your Apple order has been shipped!

Fick just ett mail med ovanstående innebörd. Det innebär att min iPhone 4 har lämnat Apples lager och just nu är på mot Milton Keynes. Vad ska den där att göra, kan man ju undra? Jo, det är nämligen så att jag beställt min iPhone via Apple i Storbritannien, de säljs nämligen olåsta där. Kruxet är bara att Apple bara levererar till adresser i England. Känner man ingen som bor där får man utnyttja mellanhänder, i det här fallet DHL’s service Borderlinx.

Borderlinx är helt enkelt en uppsamlingsplats dit man kan skicka sina beställningar för vidare transport till Sverige.  På detta sätt har jag alltså beställt en ny iPhone 4 som nu är på väg mot Milton Keynes där Borderlinx har sin terminal. Sedan får jag kasta ut en dryg trehundring för att DHL ska expresstransportera paketet till Stockholm – vilket bör ta cirka 48 timmar från det att paketet landat hos dem. Kostnaden för själva telefonen, en svart 16Gb, slutar på cirka 5 800 kronor. Det tycker jag är helt acceptabelt för en olåst telefon.

Från början utlovade Apple att de skulle skicka telefonen den 14 juli. De ligger således drygt en vecka före plan vilket jag uppskattar. Det innebär att med lite tur kan jag faktiskt hinna få min nya telefon innan jag åker till Tyskland. Man ska ju inte ropa hej ännu, men förutsättningarna ser ju onekligen goda ut. Med tanke på hur bra bilderna blir med iPhone 4 skulle det innebära att jag kan skippa systemkameran på Berlinresan.

Nu är det som sagt bara att vänta. Jag HATAR att vänta!

Andra bloggar om: iPhone, iPhone 4, Apple, Borderlinx, DHL

YouTube har idag uppdaterat sin mobila version, m.youtube.com, med en ny look and feel. Tanken är att den ska fungera bättre ihop med iPhone och Android. Mobila YouTube använder nu helt html5 som standard och resultatet är mycket snyggt. Den fungerar helt klart både snabbare och stabilare än den inbyggda YouTube-appen. Genom att spara ett bokmärke på hemskärmen (tryck +-tecknet längst ner i Safari och välj att lägga till på hemskärm) så kommer man snabbt till YouTube och det går nu också enklare att spela upp film i HD – vilket framförallt är något som användare av iPhone 4 kommer vilja göra.

YouTube har ännu så länge bara lanserat den nya versionen på engelska vilket innebär att du kommer se den gamla mobilversionen om du har svenska som språk. Detta ändras dock enkelt längst ner på sidan. Klicka där det står ”Språk: Svenska” och ändra till Engelska (US) så får du den nya siten.

Naturligtvis fungerar det klockrent även över 3G, tänk bara på att YouTube förbrukar mycket data och ett fastprisavtal för data är en bra sak att ha.

Mobila Youtube fungerar alldeles utmärkt med VoiceOver både när det gäller att söka, hitta och spela. Det som dock inte fungerar är att ge filmer tummen upp eller tummen ner. Spara till favoriter och dela fungerar dock. Här skulle man önska att språkdetektering fungerade bra i VoiceOver, för det blir mycket svengelska om man inte orkar byta språk via rotorn nu och då.  För övrigt är det värt att notera att videoklipp som inte fungerar i den inbyggda YouTube-appen i iPhone verkar fungera via mobilversionen.

Andra bloggar om: YouTube, iPhone

I början av maj skaffade jag en HTC Desire och har testat på livet med Android-mobil i en dryg månad nu. Jag sammanfattade lite av mina första intryck här i bloggen den 9 maj och det här är en uppföljning på det.

Jag börjar i det här inlägget med en liten sammanställning av vad som är dåligt med HTC Desire och Android och det som är bra.

Minus med HTC Desire och Android:

Det vill säga, saker som är sämre än på iPhone eller dåliga i största allmänhet.

• Skärmprecision
  Skärmen på HTC Desire är visserligen multi-touch men det fungerar verkligen sådär. Precisionen i skärmen är urusel och märks framförallt när man försöker skriva på den.
• Textinmatning
  Som jag nämde ovan märks bristen i precision extremt mycket när man skriver. Man kan sätta fingret på bokstaven E men likförgannat skriver telefonen W eller R. HTC Desire saknar dessutom svenskt tangentbord i grundutförande. Det finns ett par olika alternativ, och det som nog har bäst förutsättningar att fungera, Smart Keyboard Pro, är en betalapp och således inte tillgänglig i Sverige. Textigenkänningen fungerar relativt bra vilket gör att det ändå går hyfsat att skriva, även om basala ord som ”köttbullar” och ”längre” inte finns med i ordlistan. Ett annat problem med textinmatning för oss som är vana med iPhone är att displayen på HTC Desire är något smalare vilket gör att det inte finns plats för lika stort utrymme mellan knapparna. Det i kombination med ovan nämnda precision gör att jag drar mig för att författa längre texter på Desire.
• Tethering
  Att använda HTC Desire som modem fungerar inte standarsmässigt. HTC har valt att följa Microsoftstandard i stället för standarder för USB vilket gör att tethering med Desire inte fungerar på Mac. Urdåligt!
• Krasher, krasher och åter krasher
  Appar dör konstant, telefonen startar om när man minst anar det, listan på buggar kan göras lång – och har så redan gjorts exempelvis på Swedroid-forumet. Android känns fortfarande inte färdigt, utan har blivit lite av en ”bananprogramvara” – sådan programvara som får utvecklas hos kunderna. Ibland känns hela Android som ett enda stort betatest. Nya versionen av Android ser lovande ut, men inte ens gud vet när HTC kan tänkas släppa en uppdatering till sina mobiler med ny version av Android och HTC Sense.
• Blåtandsheadset
  Det här är kanske den största missen i hela telefonen. Telefonen går nämligen inte att ”knapplåsa” när man talar i blåtandsheadset vilket gör att skärmen är aktiv i fickan hela tiden man pratar i telefon och precis vad som helst kan hända. Glöm också att försöka slå upp nåt i kalendern, svara på ett SMS eller något annat medan du pratar i telefon i headset. Ljussensorn är aktiv hela tiden och så fort du närmar dig skärmen med ett finger blir den svart. Desire stödjer för övrigt inte A2DP fullt ut vilket gör att det inte går att få information om namn på den som ringer, eller få information om vilken låt som spelas.
• Skärmlås
  När telefonen är låst och man slår på den ska man dra ner för att låsa upp. Den gesten är väldigt oprecis och går att göra med lite vad som helst. Den kapacitiva skärmen på HTC Desire är mycket mer känslig och det är inga problem att använda telefonen med tunnar handskar och dylikt, vliket även det gör det lätt att låsa upp den av misstag i fickan. Här finns en fiffig lösning, med skärmlösenord – man ritar ett mönster på skärmen för att låsa upp telefonen. Smidigt är det, men det känns ändå märkligt att man måste aktivera en sån funktion för att telefonen inte ska busringa.
• Market
  Market finns fortfarande inte fullt tillgänglig i Sverige. Det går inte att köpa betalapplikationer vilket är uruselt. Google skyller på att de inte lyckas teckna avtal med banker. Det känns väldigt märkligt. Är det av samma anledning som man väljer att inte sälja Nexus One i Sverige?
• Synkronisering och Mac-användare
  Jag vet att det är Google som gjort Android. Men ändå, borde det verkligen och rimligen inte gå att synka med något annat och mer vettigt alternativ?! Inte annat skulle det ju vara lättare att locka över Mac-folk om man hade stöd för synk mot MobileMe tillexempel. Bristen på synkmöjligheter på Macen känns lite som ett straff. Tänk om iPhone bara skulle ha gått att synkronisera mot Mac. Vilket liv det skulle blivit.
• FM-radio
  Den inbyggda FM-radion i HTC Desire är ett sorgligt kapitel. Den korta och enkla beskrivningen av den är: Den fungerar inte.

Plus med HTC Desire och Android:

Det vill säga, saker som är bättre än på iPhone.

• Multitasking
  Möjligheten att köra flera program samtidigt är fantastiskt trevlig. Att spela musik från Spotify samtidigt som man surfar är kanon. Det fungerar dock så där. Trots 1GHz processor så går det oftast inte att köra RunKeeper och Spotify samtidigt. Speciellt inte om man lyssnar på musiken via blåtandheadset. Det fungerar dock oftast utmärkt att lägga MSN i bakgrunden. Handover mellan 3G och WIFI fungerar också förvånansfärt fint.
  Detta är löst i iPhone OS 4 och på ett sätt så att bara de delar av en app som måste vara igång är det, allt för att minska batteri och minneskonsumtion.
• Webläsaren
  Jag föredrar iPhones webläsare, men Android har en stor fördel i att texten justerar om sig när man zoomar så man ska slippa scrolla i sidled. Smidigt och snyggt. Ge mig på iPhone!
• HTC Sense
  HTC Sense är HTCs ”skal” för hemskärmarna. Det är snyggt och fungerar bra. Rörliga bakgrunder är häftigt, men kanske inte så nödvändigt. Widgets med små smarta funktioner är mycket trevliga. Widgets används till exempel till att visa klocka, väder, kommande kalenderhändelser och liknande små enkla saker som underlättar vardagen.
• WordPress
  Den officiella WordPress-appen för Android är bättre än iPhoneversionen, bland annat för att det finns betydligt fler inställningar. Men detta är ju egentligen inte något som har med Android att göra. Det fungerar bara bättre på Android helt enkelt. (Nu är det iofs en klen tröst eftersom det inte är smidigt att skriva blogginlägg med just Desire…)
• MSNDroid
  Helt klart en suverän MSN-applikation. Fungerar lysande helt enkelt.

I morgon, den 7 juni klockan 19.00 svensk tid förväntas Steve jobs gå upp på scenen på WWDC och presentera en ny iPhoneversion, fjärde generationens iPhone som förväntas få namnet iPhone HD. Ryktena har florerat länge och det går att läsa om dessa lite var stans på nätet. Man kan också förvänta sig att Jobs meddelar när iPhone OS 4 kan tänkas släppas publikt. En gissning är att de kommer ske rätt snart, troligen inom någon eller några veckor. Därefter är multitaskingproblmet all – så snart utvecklarna uppdaterat sina mjukvaror. Det ska bli spännande att få köra iPhone OS 4 i full liveversion inklusive uppdaterade Appar.

Jag har redan märkt, eftersom jag går med både HTC Desire och iPhone på mig, att jag oftare plockar upp iPhone ur fickan när jag ska köra Gowalla, twittra eller läsa min e-post. Helt klart är att det är iPhone som är vinnaren i det långa loppet. Android har kommit en bra bit på väg, men Apples försprång på den här marknaden blir nog svårt att ta igen, i alla fall på kort sikt.

Slutligen vill jag ännu en gång påpeka, vilket ju brukar vara käpphästen för varför man ska välja Android. Androidförespråkarna hävdar nämligen att Android är fri och iPhone inlåst. Det är en väldigt modifierad sanning. För det första så kommer bara program upp i Market som Google tycker ska vara där. Operatörerna har väldigt stor makt och pekar de på ett program de inte vill ha där, så försvinner det. För att köra vissa program och funktioner måste man också ”roota” sin Androidmobil (jämför Jailbreak på iPhone). Kort sagt. Båda mobilerna är i princip lika inlåsta och det handlar egentligen mer om tycke och smak än om något annat. Framförallt handlar det nog om ens husgud heter Google eller Apple. I det läget måste jag nog erkänna: Jag älskar produkter som det står ”Made by Apple in California” på – inte just för att det är Apple, utan för att de fungerar smartare, bättre och stabilare i de flesta fall.

Andra bloggar om: iPhone, Android, HTC Desire, WWDC, Google, Apple, HTC

Som jag berättade i slutet på mitt jämförande inlägg mellan iPhone och HTC Desire så har jag skaffat ett blåtandsheadset, nämligen ett SonyEricsson MW 600.

MW 600 kostade 477 kronor inkl. moms och frakt från MobilGitanten, ett företag jag inte tidigare hade handlat av men som levererade snabbt och smidigt.

Headsetet är lätt att para, SonyEricsson har tidigare krånglat med diverse suspekta kombinationer av knappar, men här är det bara att hålla in powerknappen på headsettet några sekunder ”för länge” så ställer det sig i parningsläget. Smidigt!

Headsetet har fått många bra omdömen nätet runt för att det bland annat har en bättre radiodel än vad liknande headset haft i allmänhet. Ett problem jag tycker jag haft med alla headset jag använt är att de tappar mottagning om man har mobilen i byxfickan. Detta är inget problem med MW 600. Mottagningen är helt enkelt suverän. Jag har inga problem att lämna mobilen på mitt skrivbord och knata runt i hela lägenheten utan minsta störning. Det är imponerande!

En trevlig detalj är att man kan ansluta valfria lurar via 3,5 mm-plugg. De medföljande lurarna, av in ear-typ som fullständigt stänger ute allt annat ljud packade jag inte ens upp utan gav bort till Nanna som uppskattar sådana. Själv har jag ett par in ear-lurar som jag tror följde med Nokia N82. Dem är helt suveräna och jag bävar för den dag då de obönhörligen kommer att gå sönder.

På MW 600 finns förutom svara/lägga på-knapp knappar för play/paus, hoppa framåt, hoppa bakåt och en ”slide” för volymen. Just volymlösningen tycker jag så där om. Man för helt enkelt fingret från ena änden av slidern till den andra när man vill ändra volymen. Det fungerar okej men är lite mer pilligt när man ska använda slidern för att byta enhet. MW 600 kan nämligen vara parat till fera saker samtidigt. Du kan använda det för att lyssna på musik från datorn samtidigt som den är kopplad till din telefon. Ringer det så byts källan automatiskt så du kan svara i telefon. Headsetet har dessutom inbyggd FM-radio som är imponerande bra. För att aktivera den håller man inne play-knappen 2 sekunder till man hör ett pip i hörlurarna. Då ska man snabbt föra slidern åt ena hållet för att byta källa. Detta fungerar som sagt så där. Den enda nackdelen med FM-radion är att det inte går att spara kanaler. Att söka kanaler är däremot enkelt och den kommer ihåg vilken kanal du senast lyssnade på. En kul detalj är att den dessutom har inbyggd RDS så den lilla LED-displayen på headsetet visar stationens namn/RDS-text. Precis som om man har headsetet kopplat till datorn så behålls kopplingen till telefonen och om det ringer medan man lyssnar på FM-radion är det alltså inga problem att svara.

Att lyssna på musik är också helt okej. Visst blir det ett litet kvalitetsbortfall, men jag tycker ändå att det är så pass bra att det går att använda för vardagslyssning. Man styr lätt telefonens musikspelare (eller Spotify på HTC Desire) via knapparna på headsettet. Om den telefon man har har fullt stöd för A2DP så kan man både se namn och nummer på den som ringer samt information om vad man lyssnar på direkt på headsetets display. HTC Desire saknar detta stöd av okänd anledning. Kanske kommer det i en framtida uppdatering från HTC, men låt mig tvivla. Detta ska dock enligt uppgift fungera fullt ut med iPhone. Jag har dock inte kunnat prova det då min iPhone just nu befinner sig i ett stadium i sitt liv att den saknar det mesta av sitt innehåll.

MW 600 laddas via microUSB-kabel vilket betyder att den går att ladda direkt i dator eller via medföljande USB-laddare. Jag har använt headsetet tre arbetsdagar i streck utan laddning och då böratat rätt mycket och dessutom lyssnat på musik till och från jobbet. Fortfarande är batteriet mer än 65% fullt. Det är bra!

Slutsaten blir alltså: Söker du ett bra blåtandsheadset som fungerar som det är tänkt och som dessutom har bra ljud så är detta headsetet för dig. Har du dessutom en iPhone utan FM-radio eller en HTC Desire som förvisso har FM-radio men där den i princip inte fungerar, så är FM-radio i headsetet en riktig höjdare.

Andra bloggar om: SonyEricsson, SonyEricsson MW600, MW600, HTC Desire, iPhone, Bluetooth, headset, MobilGiganten

Nu har jag snart kört HTC Desire en vecka och kan därmed samla ihop lite av mina första intryck. Det första som slår en är att HTC har gjort ett mycket bra arbete med Desire och sitt egna skal HTC Sense. Telefonen är snabb och responsiv och multitouch fungerar bra. Dock är skärmen lite känslig när man trycker i kanterna för att komma åt vissa kontroller, vilket gör att man får ”pilla lite” innan man kommer åt knapparna. Störande men inget livsavgörande, det är dock ett problem som inte existerar på iPhone.

Det mesta är ju sig likt mellan de två operativsystemen. Man sveper, nyper och tappar på samma sätt i de flesta applikationerna, så det är lätt att gå från iPhone till Android på det sättet. Den största skillnaden är de fyra hårdvaruknapparna i Android, Hem, meny, back och sök. Det tog en stund att vänja sig vid att man behöver använda en menyknapp för att få fram kontext-menyer i apparna. Även att backa med en fysisk knapp känns lite bakfram innan man vänjer sig.

Att använda Androids Market är snabbt och smidigt och fungerar bra, precis som AppStore i iPhone. En gigantiskt stor nackdel är att Android Market inte erbjuder betalappar i Sverige ännu, vilket begränsar utbudet i Market väldigt mycket.

Det talas mycket om Apples ”inlåsning” och hur Android i stället står för det fria valet. Det är en sanning med väldigt stor modifikation. Android är Googles skapelse och är väldigt hårt knuten till Googles egna molntjänster. Precis som Apple äger makten över AppStore så äger Google också makten över Market vilket innebär att appar som Google ogillar försvinner. Även appar som telefonoperatörerna ogillar försvinner. Ett exempel är programvaror som har med tethering (att använda mobilen som modem för mobilt bredband till sin dator). För att kunna göra vad man vill med en iPhone måste man ”jailbreaka” den. Då kan man installera vilka program man vill och göra andra modifikationer till operativet. På samma sätt är det med Android. Vill du göra vissa saker, exempelvis att låta din mobil leka accesspunkt för trådlöst nätverk måste du ”roota” din Android-telefon. Det är i princip samma sak som en jailbreak, och kan, precis som hos Apple, påverka dina möjligheter till garanti på enheten.

Apple har precis som med sina macdatorer en otrolig fördel i att de har kontroll över både hårdvara, operativsystem och mycket mjukvara. Det gör att de kan optimera operativet efter hårdvaran och på så vis skapa en bättre produkt. Android är ju mer generellt och det blir svårare att anpassa det mot hårdvaran när det finns så mycket olika hårdvara. Därför gör ju också mobiltillverkarna sina egna skal, så som HTC Sense. Det fungerar i och för sig mycket bra, men det märks ändå en viss instabilitet som inte finns i iPhone. Detta märks också på att processer hänger sig och att telefonen nu och då helt sonika startar om. En nackdel är här att det innebär att tillverkarna måste göra egna uppdateringar till sina enheter i takt med att Android uppdateras, något som HTC fått mycket kritik för att man sköter dåligt, exempelivs går så vitt jag vet HTC Hero fortfarande inte att få med Android 2.1 på ett officiellt sätt från HTC. Det går naturligtvis att trycka in en grundversion av Android men det kan innebära problem med drivrutiner och liknande. Här är ju iPhone bättre. Apple släpper uppdateringar för alla versioner av iPhone samtidigt och dessa är dessutom gratis för iPhone.

Den stora fördelen är naturligtvis multitasking i Android, något som snart är utjämnat då detta stödjs i iPhone från OS 4. Visserligen hävdar kritikerna att det inte blir multitasking på riktigt i iPhone, men jag gissar att det kommer fungera väldigt bra. Men jag kan inte neka till att det är en fröjd att kunna surfa samtidigt som man lyssnar på Spotify eller lägga Runkeeper i bakgrunden för att skicka ett SMS. Här behövs således en ny jämförelse när OS 4 släpps i sommar – och när tredjepartstillverkarna har fått fram sina nya versioner av apparna för att stödja multitasking.

Webläsaren är ett exempel där Android har kommit längre och löst ett för mig stort problem. När man zoomar in texten i webläsaren justerar den sig nämligen så att man inte behöver skrolla i sidled för att läsa. Detta är en mycket praktisk funktion som även iPhone borde ha haft för länge sedan.

Synkning är ett rätt sorgligt kapitel. Alla programvaror man behöver ha (i alla fall på mac) för att kunna synka kontakter, kalendrar och musik kostar pengar. Jag har efter lite letande hittat en programvara som kan synka spellistor och musik från iTunes vilket var en stor befrielse. Kontakt- och kalenderhanteringen har jag löst genom att trycka upp datat i Google-molnet. En lösning som jag inte känner mig helt tillfreds med, men som ändå får duga så länge. HTC har naturligtvis ett eget synkprogram, men man har inte bemödat sig om att göra en tillgänglig version för mac och vad man kan förstå av kontakt med HTC support så finns inte heller planer på detta framöver.

Tehtering ska fungera med enheten, men eftersom HTC Desire verkar ha valt att prata Windows-standard över USB-porten i stället för den oberoende USB-standard som finns så fungerar detta in med mac. Man måste själv göra diverse tweaks för att få det funka. I princip finns två lösningar, PDANet och Azilink. Den första är enklast att komma igång med, men skickar all trafik genom deras egna servrar vilket bland annat ger dig ett ip-nummer i USA, något som inte alltid är att föredra. Glöm SVT Play till exempel. Azilink verkar fungera bättre, men krävde en fruktansvärd massa pill för att det ska fungera samt att man måste köra ett shellskript.

Slutsaten blir att om man just nu tycker att multitasking är en väldigt viktig feature så är Android och framförallt HTC Desire ett bättre val. Dock så kommer spelbrädet troligen ändras när iPhone OS 4 släpps i sommar. Nästa iPhone som släpps hoppas jag kommer ha AMOLED-skärm som Desire. Det ger en väldigt ljusstark och skarp bild vilket underlättar om man ser sämre. Det ska bli spännande att se vilken telefon jag kommer använda på heltid efter augusti då min iPhone inte längre är operatörslåst och OS 4 är släppt. Men som sagt, rent generellt måste jag säga att iPhone än så länge vinner över Android. Vilket man till slut väljer är nog mest en smakfråga.

Ett sista tillägg: Om man har behov av tillgänglighet i form av tal i sin telefon så finns inget val, då är det iPhone som gäller (om alternativen står mellan iPhone och Android)

Nästa sak som jag ska leka med är ett nytt headset, MW 600 från SonyEricsson. Det är ett blåtandsheadset med stereo som enligt ett flertal recentioner på nätet ska fungera bättre än tidigare varianter, starkare radio ska göra att problemen med motagning av ljud när man tar telefonen i fickan ska vara i princip obefintliga. Headsetet har 3,5 utgång så man ansluter valfria hörlurar i det. Det har dessutom inbyggd FM-radio vilket ju kan vara trevligt. FM-radio saknas i iPhone och är så dålig i HTC Desire att de lika gärna kunnat utelämna den funktionen.

Jag har hittills haft rätt dålig erfarenhet av blåtandsheadset så det ska bli intressant att testa en ny variant för att se om det verkligen är bättre som folk påstår. Jag är skeptisk men den som lever får se. På tisdag lär det ramla in på Posten om leverantörern tänker sköta sig.

Andra bloggar om: HTC, HTC Desire, Apple, iPhone, iPhone 3GS, Apple iPhone, Android, Google, SonyEricsson

Har idag börjat leka med en HTC Desire. HTCs senaste smartphone som kör operativsystemet Android 2.1 med HTCs eget skal HTC Sense ovanpå. Fick i min hand ett av de sista exemplaren av telefonen som över huvud taget får att få tag i i Stockholm just nu. HTC har kraftigt missbedömt efterfrågan på denna telefon i Sverige och koncentrerat sina leveranser till sydeuropa i stället för den kalla norden, så just nu är HTC Desire lika sällsynt som iPhone 3GS var vid släppet.

Det är inte helt lätt att ge ett spontant intryck annat än att det är en väldigt trevlig telefon. Den har multi touch precis som iPhone och mycket fungerar lika. HTC Sense ger en tillgång till 7 stycken hemskärmar där man kan placera både genvägar, mappar och widgets. Det finns widget för det viktigaste man kan vilja göra i telefonen och det är bara att anpassa tills man är nöjd.

Den mest uppenbara skillnaden mot iPhone är förstås möjligheten till multitasking. Spotify fungerar klockrent medan man surfar, smsar eller kör Runkeeper. Extra plus för att mitt headset med tillhörande mikrofonadapter som jag använt ihop med iPhone även fungerade fint med HTC Desire. Det funkar också att både starta, stoppa och byta låt i Spotify via headsettet. Mycket trevligt.

Jag kommer återkomma med en mer djupgående jämförelse mellan HTC Desire och iPhone 3GS om ett par dagar när jag haft större tid att testa saker i telefonen. Till exempel måste jag komma på hur katten musikhanteringen fungerar. :-)

Andra bloggar om: iPhone, Android, HTC, HTC Desire, Android 2.1, Spotify, multitasking, smartphone

Igår, mitt under pågående dammsugning så sa det pang och dammsugaren tystnade. Samtidigt började det lukta bränd elektronik och en propp hade dessutom gått.

Min gamla dammsugare av märket Electrolux har gjort sitt efter fem år och ska nu få flytta till dammsugarnas himmel. Ny i rollen som dammsugare blev en Philips FC9160 till priset av 1999 kronor.

Att köpa dammsugare hör ju knappast till de investeringar som är roligast att göra. Den här känns i alla fall trevlig och har en bra sugeffekt och resultatet blir bättre än min gamla maskin så inget ont som inte har något gott med sig.