Beställt Everyday backpack

29368297484_ca62c658b8_kNu har jag beställt min födelsedagspresent. En Everyday Backpack från Peak Design som ska komma i slutet på november eller början på december. Det är ett Kickstarter-projekt, det första som jag backat,  och jag blev förtjust redan första gången jag kom i kontakt med produkten.

Egentligen är väskan främst tänkt som en kameraväska men dess upplägg gör den även perfekt för andra användningsområden, som för att användas till och från jobbet varje dag och på andra äventyr. Det som är speciellt med den är att den går att öppna både uppifrån och från sidorna. Man kan dessutom dela in väskan i upp till sex olika delar med avdelare vilket gör det lätt att organisera innehållet. Den har även fack för både dator och surfplatta så att både min Macbook och min iPad får plats på färden. Man kan dessutom fästa saker på utsidan av väskan med inbyggda remmar och det finns plats för vattenflaska, termos eller vad man nu vill i sidofickorna.

Jag hade inte riktigt råd att finansiera väskan själv då den till Kickstarter-pris går på ungefär $200. Men efter att jag skrivit om väskan på Facebook och delat videon nedan så bestämde sig min mamma och pappa för att ge mig en del av väskan i födelsedagspresent vilket jag så klart tackar för.

Jag har provat mig igenom många väskor för att hitta den ultimata lösningen för allt man måste ha med sig, dator, laddare, sladdar, träningskläder och så vidare. Dessutom vill jag helst att väskan ska kunna fungera som en övernattningsväska för korta resor. Allt detta klarar Everyday Backpack att lösa – hoppas jag. Min nuvarande Björn Borg-ryggsäck är helt okej, men den har bara ett stort fack och ett litet datorfack vilket gör att innehållet bara blir ett stort svart hål där allt ligger huller om buller.

Nu är det bara att vänta för att se om Everyday Backpack kommer leva upp till förväntningarna.

 

Farväl Sputnik

Sputnik

De sista veckorna har Sputnik varit väldigt sjuk. Han slutade oförklarligt att äta och blev bara sämre och sämre. Han var först på DjurAkuten och remitterades sedan till Djursjukhuset Albano men trots diverse provtagningar kom man inte fram till vad som var fel. Hans värden var mer eller mindre normala men han ville inte äta. I fredags tog vi hem honom igen och har under helgen medicinerat och tvångsmatat honom, men jag kände redan i fredags kväll att det inte skulle gå bra. Han var lite piggare på lördagsförmiddagen så vi beslöt att avvakta ett dygn till men i morse fick han åka till DjurAkuten för att somna in. Han han knappt få sprutorna med narkosvätska förrän han stilla somnade för gott klockan 11.25 idag.

Nu har Sputnik fått gå över regnbågsbron för att återförenas med Frostis, Skippen, Sassa och alla andra som gått den vägen före honom. Nu har han fått frid och behöver inte längre lida av sin sjukdom.

Tack älskade katt för all kärlek, tillgivenhet och glädje du gett oss under de nästan sex år vi fick förmånen att ha dig i våra liv. Vi kommer alltid minnas och sakna dig. Sov gott!

Det finns en bro som går från jorden till himlen och den kallas för Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för dig dör, så kommer det till Regnbågsbron. Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns mat, vatten och solsken och våra vänner har det varmt och skönt. Alla djur som har varit sjuka och gamla får tillbaka sin hälsa och blir unga igen. De djur som har varit skadade eller handikappade blir åter friska och starka.

Djuren är lyckliga och leker med varandra hela dagarna, det är bara en sak som dom saknar, personen som de älskade och blev älskad av här på jorden.

Alla djuren springer omkring och leker tillsammans, tills en dag då någon av djuren plötsligt stannar upp och börjar nosa i luften, öronen står rakt upp och ögonen blir intensiva och nyfikna.
Plötsligt så lämnar ett utav djuren gruppen… han har sett dig.

Han springer allt fortare och fortare. Han nästan flyger fram över det gröna gräset… Du och din speciella vän möts igen i en lycklig återförening, Ni kramas och pussas om och om igen och lyckan är total..
Ni dansar runt i det gröna gräset och skrattar tillsammans av lycka.

Du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur som så länge har varit frånvarande från ditt liv men aldrig från ditt hjärta.
Ni går över Regnbågsbron tillsammans…
Med vetskapen om att ni aldrig mer behöver skiljas åt.

Hejdå Sputnik. Farväl. Adjö.

Det blev en Draco

13725062_618172671684364_5900905362324353064_oÄNTLIGEN!
Efter nästan ett års väntan har jag nu blivit tilldelad en ny ledarhund. Han är norsk och bär det stolta och Harry Potter-inspirerade namnet Draco.

Han är en svart labrador, 58 cm i mankhöjd och beskrivs som en trygg och stabil kille. Vi kommer träffas, troligen första veckan i oktober då han flyttar till Stockholm för att påbörja sitt nya jobb. Draco är född 2014-09-09.

Det lär skrivas metervis om honom i bloggen framöver, men detta får räcka för nu.

13346321_598954236939541_9096381463830559495_o
Bilderna är lånade från Lund Hundetjensters Facebooksida.

Äntligen på väg åt rätt håll – kanske

2016-08-04 11.38.49Ni som följer joche.se vet att jag skrivit en hel del om min diabetes och hur den påverkar mitt liv. Framförallt då jag de senaste månaderna haft stora problem med höga blodsockervärden.

2016-08-12 11.09.41Det var först när jag fick min FreeStyle Libre i marssom både jag och sjukvården kunde börja förstå var felen låg och vad man kanske skulle kunna göra åt dem. I mitten på juli fick jag träffa en ny diabetsläkare och det enda vi egentligen gjorde då var att byta mitt basinsulin från Levemir till Lantus. Nytt insulin i kombination med Libre som gör att man får mycket bättre koll på sitt blodsocker har gjort en enorm skillnad. Från att ha gått från ett HbA1c på 78 har jag nu ett uppskattat dito på 55 ungefär. HbA1c är ett mått på långtidssocker. Just nu har jag ett medelvärde på blodsocker på ca 8,5 mmol/liter och det är en enorm skillnad mot för ett par månader sedan. Tidigare så blev jag alltid kanonhög efter frukost. Nästan oavsett vad jag åt så stack mitt blodsocker iväg till uppemot 20 mmol/l och låg så fram till lunch. Bilden till höger visar min mätare med ett blodsockervärde på 6,0 strax innan lunch.

Den stora skillnaden med Freestyle Libre som alltså är en kontinuerlig glukosmätning är så klart att man inte behöver sticka sig i fingrarna för att mäta med blod. Men också att man kan mäta hur ofta man vill och dessutom se vad som händer mellan mätningarna eftersom sensorn som jag bär på armen har alla data för de senaste 8 timmarna. Det gör ju att det blir lättare att se trender, få ut statistik och också anpassa injektionerna av insulin bättre. Det går till exempel mycket lättare att förstå hur olika sorters mat påverkar kroppen och lära sig hur man bör injicera att för att få en så liten höjning som möjligt.

Ännu är jag inte nöjd. Jag har fortfarande stundtals för höga värden och jag har inte alltid lärt mig hitta rätt i doserna men det går åt rätt håll och det är ändå det viktigaste. Jag får ofta perioder med lågt blodsocker nattetid nu och jag har en del så kallade känningar, en riktigt rejäl där blodsockret sjönk under 2,0 och det är riktigt riktigt ovanligt för mig.

På torsdag åker jag till Grekland på semester och jag vet ju att mina värden inte lär vara lika bra där, men jag tror ändå att de kommer vara betydligt mer rimliga än vad de varit under tidigare semestrar och just den veckan kan få sticka ut lite. Så tar jag nya tag sedan när vardagen rullar igång igen och det är höst.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Turist i sin egen stad

Galgbacken på Medeltidsmuseet
Galgbacken på Medeltidsmuseet

Det är inte så ofta man passar på att leka turist i sin egen stad men det har jag passat på att göra denna min sista semestervecka.

IMG_0870I går var min mamma på besök i huvudstaden och vi passade på att ta oss en liten båttur under Stockholms broar.

Det är en tur jag gjort ett antal gånger men som alltid är trevlig att uppleva igen. Denna gång var turen lite annorlunda än de tidigare gånger jag åkt till följd av att Karl Johans-slussen vid Slussen i Stockholm är stängd för ombyggnation. Därför slussade vi både in och ut ur Mälaren vid Hammarbyslussen.

IMG_0889
Man passerar under ca 15 broar under turen. Bland annat åker man under Västerbron.

Båtturen tar drygt 2 timmar och man ser en större del av innerstaden från vattnet.

En del av stadsmuren som hittades vid utgrävningar vid Riksdagen.
En del av stadsmuren som hittades vid utgrävningar vid Riksdagen.

Idag fortsatte jag min kulturella gärning genom att besöka Stockholms Medeltidsmuseeum på Helgeandsholmen. Även detta är något jag gjort tidigare och gärna gör igen. Stockholm har en spännande historia och det här är ett bra sätt att fördjupa sig i delar av den.

Stockholm Pride 2016

flagga-molnNu har årets Pride-parad gått av staplen. I år var det en ny paradväg, från Kungsholms torg (eller snarare Norr Mälarstrand) till Östermalms IP. Som vanligt gick jag och Nanna i paraden, fast årets paraddeltagande blev lite annorlunda. Vi gick först in med RFSL men där kändes det lite för rörigt så vi hoppade av och tittade på paraden fram tills DHR kom. Där hoppade vi på igen och gick med ett tag. Paraden gick väldigt långsamt och det var många stopp. Kanske hade det att göra med att det uppstått oroligheter längre fram i paradvägen då några velat störa paraden. När vi kom fram till Centralen så bestämde sig himlen för att öppna sig och bjuda på en riktig störtskur. Då gav vi upp och flydde in på Centralen för en fika på Espresso House innan vi tog tunnelbanan till Stadion för att gå in i själva Pride Park vid Östermalms IP. Det blev en trevlig eftermiddag och kväll i parken med god dryck, jättegod mat och trevligt sällskap. Strax innan midnatt var jag hemma i sängen efter 23 000 steg avverkade under dagen.

Andra bloggar om: , ,

Skepp ohoj!

Några av mina seglarkompisar ombord på en Monark 44.
Några av mina seglarkompisar ombord på en Monark 44.

I helgen har jag för första gången varit ute och seglat. I våras råkade jag hamna i styrelsen i föreningen SMS, Sällskapet Seglare Med Synnedsättning. Det kändes lite ironiskt eftersom jag i princip inte varit ombord på någon segelbåt, i alla fall inte i modern tid. Däremot har jag tillbringat mycket tid på sjön och i båt, men då har de mest handlat om styrpulpetbåtar, daycruisers och mindre motorbåtar.

Föreningen är rätt ny och i helgen så genomfördes den första längre aktiviteten, en prova-på-helg med segling på Almåsa utanför Stockholm. Vi var ett tiotal personer med synnedsättning och fyra instruktörer som provade på seglarlivet. Till vårt förfogande hade vi fyra Monark 44-båtar. Väldigt stabila segelekor i plast.

Den första morgonen gick vi igenom de mest grundläggande seglartermerna innan vi gav oss ut på den första turen. Jag fick först sköta focken under den första delen av seglingen. Jag provade också att sitta vid rodret men eftersom vi var så många i båten hade jag svår tatt se något och då kändes det inte så värt för min del. Det var svårt att förstå vad som hände i de olika situationerna när jag inte såg ordentligt, men det var ändå roligt att prova.

Under eftermiddagens längre tur så tjänstgjorde jag mest som kuttersmycke vilket inte var så tokigt det heller. Det var riktigt skönt att halvligga i fören i solen.

Under söndagen så bytte jag plats med en annan seglare efter någon timme och åkte lite med motorbåten i stället, det var också lite roligt och jag kan nog konstatera att segling kan vara kul i sig, men att åka med motor är nog ändå det jag föredrar.

Och visst blir jag lite sugen på egen båt. Flexibiliteten mot en husvagn är ju större men det är å andra sidan en del saker som är krångligare också så jag vet inte…

Jag kommer nog dock hänga med på fler aktiviteter med SMS. Det är kul att lära sig mer om segling och en helg är alldeles för kort tid för att till fullo förstå allt.

För övrigt så lyckades jag så klart bränna mig rejält i solen, den tar ju som bekant extra bra på sjön…

Andra bloggar om: , , ,

Möte med lejonen

Lejon på nära håll.

Ett besök i Kolmården stod på programmet för denna sommar. Förra sommaren åkte vi dit över dagen men denna gång blev det två dagar med övernattning i Kolmårdens Safari Camp. Vi var ett större gäng på fyra familjer som åkte i minibussar från Stockholm ner till Kolmården på tisdagsmorgonen. Väl framme i parken började vi med lunch, åkte Safari-linbana och besökte Bamses Värld. Där blev Elin helt starstruck när hon fick chansen att kramas med Lille Skutt som dessutom dansade lite med henne på scenen.

Vid halv sex var det dags för samling för att i gemensam caravan åka till Safari Camp. Där parkerade vi och fick följa med upp på stallbakcen. Därifrån fick vi gå en kort bit till lejonens del av Safariparken. Vi gick genom en tunnel och in i en bur. Där hamnade vi på dryga meterns avstånd från lejonen. Ett antal lejonhonor med ungar strök runt buren. Det var en mäktig känsla att vara så nära dessa stora kattdjur. Elin som länge väntat på sitt lejonmöte var väldigt nöjd.

Efter lejonmötet gick vi in i själva campen där vi tilldelades tält, packade upp och sedan åt grillbuffé med korv, hamburgare, kyckling och potatissallad.

Dag två började med besök i badanläggningen på Vildmarkshotellet. Elin gillade att åka runt med mig i strömbanan, och tyckte det var riktigt häftigt att man kunde simma ut utomhus.

Väl inne i parken fick Elin se tigrar, vi tog ett varv till i Safaribanan och besökte Bamses värld igen. Elin åkte båten Viktoria med sin mamma och Godiståget med mig. Trots att berg- och dalbanan är barnanpassad, eller kanske just därför, så tyckte jag den var på gränsen. Jag får svårare och svårare med åkattraktioner. Att jag skulle åka den nya berg- och dalbanan Wildfire är helt uteslutet!

Vid femtiden gav vi oss i väg mot Stockholm igen och kom efter middagsstopp vid Sillekrog tillbaka till Stockholm igen vid åttatiden.

Andra bloggar om: , ,

Berlin 2016

Nu sitter jag på tåget hem från Malmö efter ett besök i Berlin. Det är sex år sedan jag senast besökte Berlin men nu var det dags igen. Denna gång tillsammans med Daniela. Hennes första besök i den tyska huvudstaden. Vi åkte buss från Malmö med Ölvemarks genom Danmark och Tyskland ner till Berlin. Jag har alltid flugit ner förut och jag måste nog säga att det är något jag föredrar.

Vy vid Bahnhof Zoo
Vy vid Bahnhof Zoo

Denna gång bodde vi i närheten av Kurdamm och Bahnhof Zoo. Det är forna väst-områden och idag ett finansområde präglat av lyxiga hotell. Det här är nog den del av Berlin som har minst av stadens stjäl. Jag har alltid tidigare bott i forna öst och det är de delarna av staden som jag alltid kommer att tycka bäst om.

Checkpoint Charlie med det rekonstruerade vakthuset, och moderna vakter som låter sig fotas med turister.
Checkpoint Charlie med det rekonstruerade vakthuset, och moderna vakter som låter sig fotas med turister.

Vi tillbringade tre hela dagar i Berlin och den första dagen begav vi oss mot ett av stadens kanske mest välkända turistställen, Checkpoint Charlie. Den berömda gränsövergången mellan öst och väst. Det var här som amerikanska och ryska tanks stod nos mot nos en gång i världen.

En röd cabbad Trabant tog oss runt i Berlin. Daniela i baksätet och ledsagaren Eva vid ratten.
En röd cabbad Trabant tog oss runt i Berlin. Daniela i baksätet och ledsagaren Eva vid ratten.

Under måndagen tog vi också ut på ett safari med Trabant. En av våra ledsagare körde den klassiska DDR-bilen runt i staden medan vi guidades via radio. En riktigt rolig upplevelse!

Jag och Daniela med Brandenburger Tor i bakgrunden.
Jag och Daniela med Brandenburger Tor i bakgrunden.

Vi hann också med en promenad från Alexanderplatz via Unter den Linden till Brandenburger Tor. Även det ett klassiskt landmärke i Berlin. Förra gången jag var där förstördes utsikten av byggställningar och det var delvis likadant denna gång.

Berliner Dom
Berliner Dom

Under tisdagen besökte vi koncentrationslägret Sachsenhausen i Oranienburg utanför Berlin. Onsdagen ägnades åt lite shopping, middag vid Alexanderplatz och så passerade vi förbi Berliner dom, Berlins domkyrka.

En trafikolycka stängde av trafiken ut från Berlin. På andra sidan olyckan var autobahn helt tom i norrgående riktning.
En trafikolycka stängde av trafiken ut från Berlin. På andra sidan olyckan var autobahn helt tom i norrgående riktning.

På torsdagen började vi resan hemåt genom att åka mot Rostock där vi åt lunch. Strax efter att vi lämnat Berlin skedde en stor trafikolycka på autobahn. Vi hade turen att precis ha passerat den. När vi lämnade en rastplats längre fram fick vi uppleva den ovanliga känslan att åka på en helt tom autobahn.

Ännu ett besök i Berlin är över. Och jag längtar redan tillbaka. Berlin är en underbart härlig stad och jag gillar den mycket. Så det är bara att säga auf wiedersehen Berlin!

Besök i Sachsenhausen

I samband med besöket i Berlin passade vi på att åka ut till Oranienburg och koncentrationslägret Sachsenhausen. Lägret fungerade mellan 1936-1945 som ett nazityskt läger och övertogs sedan av den sovjetiska ockupationsmakten som ett special-läger för tyska krigsfångar och ryska desertörer. Sachsenhausen var det första specialritade koncentrationslägret och fick stå mall för de kommande SS-lägren runt om i tredje riket. Här låg också den SS-myndighet som administrerade alla koncentrationsläger i tredje riket och man använde Sachsenhausen som bas för utbildning av lägervakter till andra läger.

Sachsenhausen ligger lätttillgängligt från Berlin. Man tar bara S1 till Oranienburg och sedan kan man gå till lägret. En promenad på cirka 15-20 minuter. Det är mitt andra besök i ett koncentrationsläger. Första gången var i Dachau för nästan exakt 20 år sedan. Jag vill också besöka Auschwitz-Birkenau någon gång. Det är en väldigt konstig känsla att gå in i ett koncentrationsläger. Man känner verkligen dess tunga historia men även när man står där är det svårt att förstå hur dessa grymheter kunde ske och under så lång tid. Men jag tror det är viktigt att de här minnesplatserna finns och att vi besöker dem. För vi får aldrig någonsin glömma den här delen av Europas mörkaste historia.

Grindarna till Sachsenhausen bär den klassiska devisen "Arbeit macht frei".
Grindarna till Sachsenhausen bär den klassiska devisen ”Arbeit macht frei”.
2016-07-05 11.55.16
The deathstrip. Gick du ut på gruset var du dödens. Efter gruset fanns ett elektriskt taggtrådsstängsel och sedan en mur. Troligen fanns inte de gröna träden bakom på den tiden.
2016-07-05 11.57.01
Skylt på death strip. Texten säger ungefär att det är en neutral zon och att man kan bli skjuten utan varning.
2016-07-05 12.12.04
I barackerna fanns inte plats för privatliv. Här toalettrummet med åtta toaletter på rad. Många skulle använda dem, ofta fick man äta frukost medan man uträttade sina behov.
2016-07-05 12.15.21
Sängarna stod tätt och när lägret var som mest befolkat låg det 2-3 personer i varje binge. Blev det för fullt tog man bort sängarna och lät alla ligga på golvet bäst de kunde.
2016-07-05 12.47.00
Här låg barackerna tätt, dessutom fanns appell-plats, plats för att hänga folk och skoträningsbanan där fångarna fick pröva olika skor åt militären. De fick gå 40 km om dagen. Om det var rätt storlek eller ej på skorna tog man ingen hänsyn till.
2016-07-05 12.50.10
Här är fångarnas kök. Här lagade fångarna mat. Ett av de bättre jobben i lägret, även om köksmästaren var känd för sin hårdhet.
2016-07-05 13.12.21
Redan 1961 öppnades den första minnesplatsen för lägret. De 18 trianglarna på obelisken symboliserar de 18 länder som politiska fångar kom ifrån. I det forna DDR ”glömde” man bort att lägret hade såväl homosexuella som judar som fångar.
2016-07-05 13.25.39
Porthuset vid grinden kallades Torn A. Därför är det logiskt att avrättningsplatsen låg vid Station Z. Den sista anhalten i fångarnas liv. Här i gropen sköts de till döds. Oftast fick de springa ner till gropen medan de blev skjutna, det var få som faktiskt hann fram till själva väggen med kulfånget innan de dog.
2016-07-05 13.38.39
Den verkliga slutstationen. Delar av de gamla krematoriet. Askan lades i stora gropar eller användes för att förstärka vägarna i området.
2016-07-05 13.52.34
Alltid övervakade. Här ett av vakttornen vid station Z.
2016-07-05 14.05.30
I källarvalven under patologihuset förvarade man liken. Man hade cirka 250 m2 till sitt förfogande och här var det ofta fullt. I de närliggande sjukbarackerna utfördes expriment, bland annat på judiska barn som man beställde från dödslägret Auschwitz. Vid obduktionerna fanns bara en handfull dödsorsaker att välja på för de undersökande läkarna.

Andra bloggar om: , , , , , ,