Andra bloggar om: katt, katter, djur, husdjur

Med tanke på hur dåligt jag ser hade jag nog en föreställning om att jag skulle klara mig rätt bra när det gällde att äta i mörker och det gick också ungefär som jag trodde att det skulle göra. Det är en intressant upplevelse att inte se och veta vad man äter. Det är dessutom en intressant upplevelse att höra andras upplevelse av mörkret. Det var mer än en person som blev förvånad över det totala mörkret i lokalen. Gästerna interagerade också med varandra på ett helt annat sätt än jag tror man skulle gjort om man kunnat se varann. Personer som inte kände varann började tala med varandra, deltog i – och gungade i takt till allsång.

Det som kanske mest förvånar mig att det verkar vara så många som väljer att inte äta med bestick utan med händerna. Rent spontant känns det som att oxfilé med klyftpotatis och whiskysås gör sig sådär som plockmat…

Efter Svartkrogsupplevelsens slut serverades kaffe i ljuset i sallongerna, något som vi valde att inte delta i då vi inte kände för att diskutera funktionshinder i allmänhet och synskador i synnerhet.

Skippen fick stanna på rummet under själva Svartkrogen och det var nog lika bra det eftersom mer än en person krossade glas i lokalen.

Är du sugen på att uppleva något annorlunda och dessutom få använda dina sinnen på ett nytt sätt tycker jag absolut du ska boka in dig på en Svartkrog.

Andra bloggar om: Almåsa Konferens, svartkrog, svartkrogen, Almåsa, middag, mörker, blind, synskadad, funktionshinder, upplevelse, ögon, syn

Hoppas du får en riktigt härlig julhelg med nära och kära – och att du njuter riktigt av julmaten!

Själv firar jag julaftonen i Katrineholm – det har jag gjort alla mina jular hittills men återvänder till Stockholm redan på juldagen i år.

Andra bloggar om: jul, god jul, julhälsning

Det känns skönt att det fungerar med Sammy. Vi var länge osäkra på om Sputnik ville ha en ny kompis eller inte. Vi hade bestämt att ge det en chans och om det inte hade fungerat med Sammy skulle Sputnik få fortsätta att vara ensam kisse i huset. Nu har det ju gått bra och det är roligt, speciellt som det misslyckades totalt i somras när vi försökte introducera Fanny i familjen. (Hon har för övrigt fått ett nytt hem där hon trivs alldeles ypperligt.)

Andra bloggar om: katt, katter, kattluckan, omplacering, hittekatt

Sputnik var den större av de två katterna, hans bror Frostis var lite mager och klen. Frostis började rätt snabbt äta upp sig och blev till slut stor och ståtlig. Dessvärre var hans tid utmätt och han slutade springa den 12 augusti i år efter att ha fått en blodpropp.

Sputnik har haft rejäl otur under sitt första år här. Först hade han med sig öronskabb när han kom, något som vi inte visste när han kom. Alla djuren i familjen fick till slut behandling – veterinären trodde nämligen först att han var allergisk och inte skabb, hur man nu kan missa en sådan sak.

Efter behandling med bland annat krotisontabletter och medel mot skabben blev han återställd, men började efter ett tag magra av. Vi förstod inte vad det berodde på, så här i efterhand kan man nog gissa att det kan ha berott på kortisontabletterna, men det går ju inte att fastställa. Resultatet av att han inte åt som han skulle var att han drog på sig fettlever. Tack vare ett helt suveränt kosttillskott, Denamarin, så återhämtade sig levern snabbt men det var svårt att få katten att vilja äta igen.  Sputnik vägde 2,7 kg när han mådde som allra sämst. Då var det som om han till slut bestämde sig för att fortsätta leva när vi nästan gett upp allt hopp. Vi bytte foder och katterna fick börja äta Eukanubas Intestinal. Det fungerade väldigt bra och Sputnik började snabbt äta upp sig till sin match-vikt igen.

Efter att Frostis slutat springa var vi oroliga att Sputnik skulle börja deppa. Det har ändå gått väldigt bra. Han såg när Frostis blev sjuk och förstod nog att Frostis inte skulle komma tillbaka från veterinären. Han har utvecklats mycket de här månaderna, blivit gladare, mer lekig och tagit mer plats. I går fick han en ny kattkompis på prov, Sammy. Ännu så länge är det lite osäkert hur det kommer gå, de interagerar inte så mycket med varandra men det är väl bara att avvakta. Det kan vara så att Sputnik helst vill vara ensamkatt, men vi vill ändå ge Sammy en chans att få bli hans kompis.

Sputnik har bott sitt första år här och nu hoppas vi bara att han får vara frisk och att han kommer fortsätta att trivas här.

Andra bloggar om: katter, katt, kattluckan, omplacering, omplaceringskatt, katthem, fettlever, denamarin

Sammy verkar i alla fall inte störas ett dugg av hundarna, det är ju bra. Vi hoppas nu att han ska trivas här och att Sputnik tänker acceptera honom så att han får stanna.

Andra bloggar om: katt, katter, kattluckan, hittekatt, omplaceringskatt, omplacering, husdjur

När vi kom dit och träffade Jasper var vi snabbt överens om att det inte var en katt för oss. Det är säkerligen en jättetrevlig kille, men det kändes helt enkelt inte rätt. I stället fick vi träffa Sammy, en bruntigré med vita fötter. En något större pojke som direkt var väldigt kelig och trevlig och det kändes betydligt bättre. Sammy hade lämnats in för avlivning men fick en ny chans när Kattluckan plockade upp honom. Vi bestämde oss nästan direkt för att det här är en katt vi ska prova att ta hem. Förhoppningsvis kommer han fungera både med Sputnik och hundarna och de med honom. Nästa helg flyttar han in på prov, ett prov som vi så klart hoppas ska bli permanent.

Andra bloggar om: katter, katt, Kattluckan, katthem, hittekatt, avlivning

Jag har varit flitig och börjat med en simtur och nu väntar snart middag, kalventrecote har de utlovats. Det kan bli gott.

I dag när vi åt frukost hörde vi plötsligt att en av katterna började jama högt och mycket. Det tog ne stund innan vi hittade Frostis, som satt i kattlådan. Han gick ut i vardagsrummet och på en gång såg jag att något var tokigt med hans bakben. Han haltade kraftigt och jamade som om han hade väldigt ont. Vi ringde Djurkliniken i Farsta men de hade inga tider för oss idag utan vi fick i stället åka in till Djurakuten i Vasastan. När vi var där kunde vi konstatera att han blivit sämre. Hela bakkroppen hängde och han verkade vara förlamad. Veterinären konstaterade att Frostis fått en blodpropp och att det inte fanns något att göra annat än att låta honom få somna in.

I oktober hämtade jag Frostis och Sputnik hos Kattluckan och Frostis hann alltså bo här tio månader. Under vårvintern har Sputnik varit väldigt sjuk men är nu på bättringsvägen. Vi hoppas nu att han inte ska sörja sin bror för mycket utan fortsätta sin tillfriskning och fortsätta vara frisk. På sikt måste vi nog hitta en ny kompis till Sputnik så han inte blir så ensam. Men det får bli en senare historia.

Begreppet ”sluta springa” kommer från Richard Adams underbara bok Den långa flykten som handlar om ett gäng vildkaniner i England som flyr från sin trygga tillvaro för att hitta sig ett nytt hem. En mycket läsvärd bok, en saga för vuxna, som varmt rekommenderas. I filmen med samma namn är Art Garfunkels ”Bright Eyes” ledmotiv;

Bright eyes,
burning like fire.
Bright eyes,
how can you close and fail
How can the light that burned so brightly
Suddenly burn so pale?
Bright eyes.

En älskad katt springer inte mer.
Vila i frid Frostis!

Därefter begav vi oss till Åsöberget och tittade på utsikten och så vidare till den historiska marken kring Fjällgatan.

Andra bloggar om: Stockholm, Södermalm, Soundic Radio, utsikt, Sofo