I går fick jag tips om iPhone-appen CamWow, en liten rolig app för att ta bilder med specialeffekter. Det finns exempelvis effekter för fisheyey och liknande bildförvrängningar, som serpia, svartvitt, röntgen, nattbild och så vidare. Den mest roliga effekten tycker jag ändå är den som visas på bilden till höger, att ta bilder som ser ut som om de vore ritade. Det går att ta riktigt roliga bilder faktiskt.

Appen är gratis, men vill man plocka bort den vattenstämpel som läggs till i bilderna så får man vackert betala 15 kronor. En nackdel är att appen bara fotar i porträttläge, vill man fota i landskapsläge får man vackert rotera bilderna själv.

Andra bloggar om: CamWow, iPhone, bilder, appar

Your Apple order has been shipped!

Fick just ett mail med ovanstående innebörd. Det innebär att min iPhone 4 har lämnat Apples lager och just nu är på mot Milton Keynes. Vad ska den där att göra, kan man ju undra? Jo, det är nämligen så att jag beställt min iPhone via Apple i Storbritannien, de säljs nämligen olåsta där. Kruxet är bara att Apple bara levererar till adresser i England. Känner man ingen som bor där får man utnyttja mellanhänder, i det här fallet DHL’s service Borderlinx.

Borderlinx är helt enkelt en uppsamlingsplats dit man kan skicka sina beställningar för vidare transport till Sverige.  På detta sätt har jag alltså beställt en ny iPhone 4 som nu är på väg mot Milton Keynes där Borderlinx har sin terminal. Sedan får jag kasta ut en dryg trehundring för att DHL ska expresstransportera paketet till Stockholm – vilket bör ta cirka 48 timmar från det att paketet landat hos dem. Kostnaden för själva telefonen, en svart 16Gb, slutar på cirka 5 800 kronor. Det tycker jag är helt acceptabelt för en olåst telefon.

Från början utlovade Apple att de skulle skicka telefonen den 14 juli. De ligger således drygt en vecka före plan vilket jag uppskattar. Det innebär att med lite tur kan jag faktiskt hinna få min nya telefon innan jag åker till Tyskland. Man ska ju inte ropa hej ännu, men förutsättningarna ser ju onekligen goda ut. Med tanke på hur bra bilderna blir med iPhone 4 skulle det innebära att jag kan skippa systemkameran på Berlinresan.

Nu är det som sagt bara att vänta. Jag HATAR att vänta!

Andra bloggar om: iPhone, iPhone 4, Apple, Borderlinx, DHL

YouTube har ännu så länge bara lanserat den nya versionen på engelska vilket innebär att du kommer se den gamla mobilversionen om du har svenska som språk. Detta ändras dock enkelt längst ner på sidan. Klicka där det står ”Språk: Svenska” och ändra till Engelska (US) så får du den nya siten.

Naturligtvis fungerar det klockrent även över 3G, tänk bara på att YouTube förbrukar mycket data och ett fastprisavtal för data är en bra sak att ha.

Mobila Youtube fungerar alldeles utmärkt med VoiceOver både när det gäller att söka, hitta och spela. Det som dock inte fungerar är att ge filmer tummen upp eller tummen ner. Spara till favoriter och dela fungerar dock. Här skulle man önska att språkdetektering fungerade bra i VoiceOver, för det blir mycket svengelska om man inte orkar byta språk via rotorn nu och då.  För övrigt är det värt att notera att videoklipp som inte fungerar i den inbyggda YouTube-appen i iPhone verkar fungera via mobilversionen.

Andra bloggar om: YouTube, iPhone

Jag börjar i det här inlägget med en liten sammanställning av vad som är dåligt med HTC Desire och Android och det som är bra.

Minus med HTC Desire och Android:

Det vill säga, saker som är sämre än på iPhone eller dåliga i största allmänhet.

• Skärmprecision
  Skärmen på HTC Desire är visserligen multi-touch men det fungerar verkligen sådär. Precisionen i skärmen är urusel och märks framförallt när man försöker skriva på den.
• Textinmatning
  Som jag nämde ovan märks bristen i precision extremt mycket när man skriver. Man kan sätta fingret på bokstaven E men likförgannat skriver telefonen W eller R. HTC Desire saknar dessutom svenskt tangentbord i grundutförande. Det finns ett par olika alternativ, och det som nog har bäst förutsättningar att fungera, Smart Keyboard Pro, är en betalapp och således inte tillgänglig i Sverige. Textigenkänningen fungerar relativt bra vilket gör att det ändå går hyfsat att skriva, även om basala ord som ”köttbullar” och ”längre” inte finns med i ordlistan. Ett annat problem med textinmatning för oss som är vana med iPhone är att displayen på HTC Desire är något smalare vilket gör att det inte finns plats för lika stort utrymme mellan knapparna. Det i kombination med ovan nämnda precision gör att jag drar mig för att författa längre texter på Desire.
• Tethering
  Att använda HTC Desire som modem fungerar inte standarsmässigt. HTC har valt att följa Microsoftstandard i stället för standarder för USB vilket gör att tethering med Desire inte fungerar på Mac. Urdåligt!
• Krasher, krasher och åter krasher
  Appar dör konstant, telefonen startar om när man minst anar det, listan på buggar kan göras lång – och har så redan gjorts exempelvis på Swedroid-forumet. Android känns fortfarande inte färdigt, utan har blivit lite av en ”bananprogramvara” – sådan programvara som får utvecklas hos kunderna. Ibland känns hela Android som ett enda stort betatest. Nya versionen av Android ser lovande ut, men inte ens gud vet när HTC kan tänkas släppa en uppdatering till sina mobiler med ny version av Android och HTC Sense.
• Blåtandsheadset
  Det här är kanske den största missen i hela telefonen. Telefonen går nämligen inte att ”knapplåsa” när man talar i blåtandsheadset vilket gör att skärmen är aktiv i fickan hela tiden man pratar i telefon och precis vad som helst kan hända. Glöm också att försöka slå upp nåt i kalendern, svara på ett SMS eller något annat medan du pratar i telefon i headset. Ljussensorn är aktiv hela tiden och så fort du närmar dig skärmen med ett finger blir den svart. Desire stödjer för övrigt inte A2DP fullt ut vilket gör att det inte går att få information om namn på den som ringer, eller få information om vilken låt som spelas.
• Skärmlås
  När telefonen är låst och man slår på den ska man dra ner för att låsa upp. Den gesten är väldigt oprecis och går att göra med lite vad som helst. Den kapacitiva skärmen på HTC Desire är mycket mer känslig och det är inga problem att använda telefonen med tunnar handskar och dylikt, vliket även det gör det lätt att låsa upp den av misstag i fickan. Här finns en fiffig lösning, med skärmlösenord – man ritar ett mönster på skärmen för att låsa upp telefonen. Smidigt är det, men det känns ändå märkligt att man måste aktivera en sån funktion för att telefonen inte ska busringa.
• Market
  Market finns fortfarande inte fullt tillgänglig i Sverige. Det går inte att köpa betalapplikationer vilket är uruselt. Google skyller på att de inte lyckas teckna avtal med banker. Det känns väldigt märkligt. Är det av samma anledning som man väljer att inte sälja Nexus One i Sverige?
• Synkronisering och Mac-användare
  Jag vet att det är Google som gjort Android. Men ändå, borde det verkligen och rimligen inte gå att synka med något annat och mer vettigt alternativ?! Inte annat skulle det ju vara lättare att locka över Mac-folk om man hade stöd för synk mot MobileMe tillexempel. Bristen på synkmöjligheter på Macen känns lite som ett straff. Tänk om iPhone bara skulle ha gått att synkronisera mot Mac. Vilket liv det skulle blivit.
• FM-radio
  Den inbyggda FM-radion i HTC Desire är ett sorgligt kapitel. Den korta och enkla beskrivningen av den är: Den fungerar inte.

Plus med HTC Desire och Android:

Det vill säga, saker som är bättre än på iPhone.

• Multitasking
  Möjligheten att köra flera program samtidigt är fantastiskt trevlig. Att spela musik från Spotify samtidigt som man surfar är kanon. Det fungerar dock så där. Trots 1GHz processor så går det oftast inte att köra RunKeeper och Spotify samtidigt. Speciellt inte om man lyssnar på musiken via blåtandheadset. Det fungerar dock oftast utmärkt att lägga MSN i bakgrunden. Handover mellan 3G och WIFI fungerar också förvånansfärt fint.
  Detta är löst i iPhone OS 4 och på ett sätt så att bara de delar av en app som måste vara igång är det, allt för att minska batteri och minneskonsumtion.
• Webläsaren
  Jag föredrar iPhones webläsare, men Android har en stor fördel i att texten justerar om sig när man zoomar så man ska slippa scrolla i sidled. Smidigt och snyggt. Ge mig på iPhone!
• HTC Sense
  HTC Sense är HTCs ”skal” för hemskärmarna. Det är snyggt och fungerar bra. Rörliga bakgrunder är häftigt, men kanske inte så nödvändigt. Widgets med små smarta funktioner är mycket trevliga. Widgets används till exempel till att visa klocka, väder, kommande kalenderhändelser och liknande små enkla saker som underlättar vardagen.
• WordPress
  Den officiella WordPress-appen för Android är bättre än iPhoneversionen, bland annat för att det finns betydligt fler inställningar. Men detta är ju egentligen inte något som har med Android att göra. Det fungerar bara bättre på Android helt enkelt. (Nu är det iofs en klen tröst eftersom det inte är smidigt att skriva blogginlägg med just Desire…)
• MSNDroid
  Helt klart en suverän MSN-applikation. Fungerar lysande helt enkelt.

I morgon, den 7 juni klockan 19.00 svensk tid förväntas Steve jobs gå upp på scenen på WWDC och presentera en ny iPhoneversion, fjärde generationens iPhone som förväntas få namnet iPhone HD. Ryktena har florerat länge och det går att läsa om dessa lite var stans på nätet. Man kan också förvänta sig att Jobs meddelar när iPhone OS 4 kan tänkas släppas publikt. En gissning är att de kommer ske rätt snart, troligen inom någon eller några veckor. Därefter är multitaskingproblmet all – så snart utvecklarna uppdaterat sina mjukvaror. Det ska bli spännande att få köra iPhone OS 4 i full liveversion inklusive uppdaterade Appar.

Jag har redan märkt, eftersom jag går med både HTC Desire och iPhone på mig, att jag oftare plockar upp iPhone ur fickan när jag ska köra Gowalla, twittra eller läsa min e-post. Helt klart är att det är iPhone som är vinnaren i det långa loppet. Android har kommit en bra bit på väg, men Apples försprång på den här marknaden blir nog svårt att ta igen, i alla fall på kort sikt.

Slutligen vill jag ännu en gång påpeka, vilket ju brukar vara käpphästen för varför man ska välja Android. Androidförespråkarna hävdar nämligen att Android är fri och iPhone inlåst. Det är en väldigt modifierad sanning. För det första så kommer bara program upp i Market som Google tycker ska vara där. Operatörerna har väldigt stor makt och pekar de på ett program de inte vill ha där, så försvinner det. För att köra vissa program och funktioner måste man också ”roota” sin Androidmobil (jämför Jailbreak på iPhone). Kort sagt. Båda mobilerna är i princip lika inlåsta och det handlar egentligen mer om tycke och smak än om något annat. Framförallt handlar det nog om ens husgud heter Google eller Apple. I det läget måste jag nog erkänna: Jag älskar produkter som det står ”Made by Apple in California” på – inte just för att det är Apple, utan för att de fungerar smartare, bättre och stabilare i de flesta fall.

Andra bloggar om: iPhone, Android, HTC Desire, WWDC, Google, Apple, HTC

Jag har sedan i augusti en iPhone 3GS, en fantastisk mobiltelefon/handdator som man kan göra en vansinnig massa saker med förutom att ringa på den. Via Apples programbutik, AppStore, finns möjligheten att installera tusentals tilläggsprogram, så kallade ”appar”, som ger tilläggsfunktioner i telefonen. Det kan vara allt från spel till enhetsomräknare till navigationslösningar till twitter-klienter och så vidare. iPhone har inbyggd GPS-mottagare vilket gör den tacksam att bygga appar som har med kartor att göra. Ett sådant exempel är RunKeeper. En app för att hålla koll och logga din träning.

Med RunKeeper kan jag inte bara logga mina promenader och se dem på karta, jag kan också logga simträning, motionscykling, löpbandsträning och en hel del annat. Det första man gör när man startar programmet är att välja vilken form av aktivitet man ska göra. RunKeeper kommer i håg den senaste aktivitet man gjort så ska man göra samam en gång till kan man direkt starta. Om man ändrat aktiviet ska man därefter välja ”Input type”. Ska man ut och gå väljer man GPS medan man väljer Manual om man tränat inomhus och ska registera aktiviteten i efterhand. Ska man ut och gå kontrollerar man nu att man har GPS-mottagning, detta visas med en grön symbol uppe i höger hörn på fönstret. Är allt grönt är det bara att klicka på ”Start activity” och man är på väg!

RunKeeper finns i två versioner, en gratisversion och en Pro-version. RunKeeper Pro kostar 75 kronor, vilket är relativt högt för en iPhone App, där App-priset oftast ligger mellan 7-29 kronor. Det som framförallt är skillnaden att man har möjlighet att styra iPod-delen i iPhone och välja spellistor. Det går också att få talad feedback i sitt headset om hur långt man gått. En annan rolig funktion i Pro-versionen är möjligheten att ta Geotaggade bilder som bäddas in i kartan som visas på webben (se mer om det nedan)

Under hela promenaden kan man i realtid se hur långt man gått, hur fort man gått och vad man har för nuvarande snitthastighet. Man ser också hur många kalorier som man gjort av med. Detta räknar RunKeeper ut genom att man anger längt och vikt på inställningssidan på RunKeepers webplats. Har man, som jag har, en Wifi-uppkopplad våg från Withings så kan man koppla den till sitt RunKeeper-konto och på så vis automatiskt hålla sin vikt uppdaterad. Withings-vågen har för övrigt också en iPhone app så man kan följa sin viktförändring via iPhone inklusive grafer.

Det finns möjlighet att pausa RunKeeper. Detta är bra om man exempelvis ska in i en affär och tappar GPS-täckning eller om man vill stanna och vila på vägen utan att få sina kilometertider förstörda. RunKeeper gör en markering i kartan var du pausat och där du återstartar träningen igen. Under hela tiden du är ute och går skickar RunKeeper data till webplatsen Runkeeper.com där man kan följa sin träning, se statistik med mera. Det är möjligt att stänga av dataskickandet och manuellt skicka upp datat i efterhand, exempelvis när man har Wlan-anslutning. Detta är bra om man inte har ett fast pris på datatrafik eller om man befinner sig utomlands. När man är färdigtränad trycker man på Stop och får då frågan om man vill spara aktiviteten. När man väljer det så avslutas även aktiviteten på Runkeeper.com och om man vill kan man även få träningen rapporterad på Twitter eller Facebook automatiskt.

Som sagt så sparas alla aktiviteter man gör även till Runkeeper.com. Det första man ser när man går in på sin sida är en totaluträkning på de aktiviteter man utfört (se bild ovan), total distans och total träningstid samt totalt förbrukade kalorier. Man ser också tidpunkt och längd på sina senaste träningar samt grafer för varje månad som visar hur stor del av den totala distansen som utgörs av olika tärningsformer. I listan över senaste aktiviteter används små ikoner för att visa vilken sorts träning man gjort, W för Gång, C för Cykling, R för löpning, S för Simning och så vidare.

Eftersom aktiviteten GPS-trackas, för att räkna ut distans bland annat, så finns också möjligheten att se hela sin promenad på karta. Det är valbart om kartan ska visas för alla som tittar på ens profil eller om man bara vill se kartorna när man själv är inloggad.

I kartan visas också minatyrer av eventuellt tagna bilder. Man kan också se kilometermarkeringar för varje kilometer vilket jag tycker är bra när man planerar nya promenadvägar att gå. Promenaden ritas in som ett rött streck i kartan och möjligheten finns att rätta eventuella fel som kan uppkomma vid dålig GPS-mottagning. Jag tycker dock att kartorna faktiskt oftast är väldigt exakta.

Det som gör RunKeeper så roligt att använda är att man sporras av mäta längden på sina promander. Man vill hitta längre vägar att gå och det är kul att se hur ens kilometertider förändras. Att man dessutom kan hålla koll på alla träningsformer gör det extra bra. Manuell inmatning fungerar finfint även om det vore önskvärt att kanske kunna presentera resultatet lite annorlunda vid vissa aktiviteter, exempelvis när man simmar.

Men helt klart är RunKeeper en app med mycket potential. Tränar du och tycker teknik är roligt och dessutom råkar ha en iPhone ska du absolut skaffa dig RunKeeper. (Har du inte en iPhone redan finns det tusen till skäl till varför man ska ha en. :-) ) Kontot till Runkeeper.com skapas via din iPhone, det är inte möjligt att skapa ett konto på själva sajten.

Det går som som redan tidigare nämts att prova programmets gratisversion. Ska man använda programmet seriöst är nog dock Pro-versionen att föredra. I alla fall tycker jag det.

Vill du se mer av mina tärningar kan du följa dem på http://runkeeper.com/user/jochese.

Andra bloggar om: träning, löpning, gång, promenad, simning, iPhone, Apple, iPhone 3GS, App, AppStore, RunKeeper, RunKeeper Pro, GPS

I torsdags, lagom till invigningen av OS, släppte Sveriges Television sin app till iPhone; SVT Play. Det är en rikgit bra app som fungerar över förväntan – så när som på en del små buggar som man ju kan tänka sig att de fixas till kommande versioner. Det finns möjlighet att lägga till program till sina favoriter så att man snabbt kan nå dem. Dock verkar bara de 1 eller 2 av de senaste programmen vara tillgängliga i mobilversionen. Tar man SVTs rollspelsunderhållning för barn, Barda, så finns bara i skrivande stund avsnitt 2 av 12 där, medan det i webversionen finns 1-3, rollspelsskola och extramaterial. Jag har svårt att se vad det ska finnas för anledning att begränsa utbudet i den mobila versionen. Det är också en klar brist att programmen dyker upp senare i iPhone-versionen än den gör i webversionen. Förhoppningsvis är det här saker som kommer lbi bättre i framtiden.

Jag tycker personligen att iPhone är aningens för liten för att använda som videotittare, men när storebror iPad kommer ut på marknaden kommer det bli riktigt grymt att köra SVT Play i den – och annan video också för den delen. Det ser jag fram mot.

Andra bloggar om: SVT, SVT Play, iPhone, Apple, iPad

En annan trist sak var att min säkerhetskopia inte riktigt fungerade som det var tänkt. Jag fick förvisso tillbaka alla mina SMS, men förlorade en massa inställningar och får lov att göra om allt på springboard eftersom alla applikationer la tillbaka sig själva i en enda röra.

Hur som helst är det väldigt skönt att åter köra iPhone. Allt känns liksom som det ska igen. En sak är säker, tillbaka till en knappmobil vill jag inte igen.

För övrigt ska Telia och Anovo ha cred för garantihanteringen. Lämnade in telefonen måndag eftermiddag och kan hämta en ny telefon lördag eftermiddag samma vecka. Bra jobbat.

När jag kom hem provade jag att koppla in den i dockan vid datorn och fick då igång den, men bara i det första steget där den laddar men inte går att använda. Detta händer när batteriet är under 5%. Jag hade telefonen så i nästan en timme utan att något hände. Provade då att koppla in den i mitt extrabatteri och se vad som skulle hända.

Då kom den faktiskt igång och fungerade en liten stund. Tillräckligt lång stund för att jag skulle hinna ta en säkerhetskopia på allt innehåll i telefonen. När jag hade den i dockan då sa den 100% batteri, men efter cirka 2-3 minuter utanför dockan dog den igen.

I morgon ska jag därför åka och lämna in telefonen hos Telia för service. Förmodligen, av vad jag hört av andra på nätet så kommer telefonen bytas mot ett nytt exemplar, men det visar sig väl vad som händer. Just nu använder jag en av jobbets Nokia-telefoner och det känns lite grann som 1900-talet kommit och slagit en i ansiktet. Jag saknar allt jag tagit för givet och självklart att göra med min iPhone. Bara hoppas att servicetiden blir kort.

Andra bloggar om: iPhone, Apple, Telia, garanti, trasig