Blodsockervärdet i klockan

Fitbit Versa med urtavlan Glance

Det jag inte visste när jag fick min Dexcom G6 var att min smarta klockan, en Samsung Watch, inte skulle kunna visa mitt blodsockervärde. Att kunna se värdet direkt på handleden utan att i varje läge leta fram telefonen är otroligt smidigt. Det kan nog i vissa sammanhang också uppfattas som artigare att kika på klockan än att hala upp telefonen, låsa upp den och ta fram aviseringen med aktuellt blodsockervärde.

Eftersom jag nu kommit fram till att jag är så pass nöjd med Dexcom G6 att jag vill fortsätta med den var det rimligt att byta smart klocka. Efter att ha gjort viss research så hittade jag ingen Android Wear som jag tyckte var rimlig att lägga pengar på.

Valet föll i stället på Fitbit Versa som kan leverera det jag vill ha i en smart klocka. Framförallt stegräkning, avisering av samtal och meddelanden och som sagt möjligheten att kunna visa aktuellt blodsockervärde. Det senare löste jag med hjälp av urtavlan Glance som är helt gratis att ladda ner.

Eftersom jag tidigare använt flera klockor och aktivitetsband från Fitbit så tror jag att jag kommer bli nöjd. Nu återstår det bara att försöka sälja min Samsung Watch.

Andra bloggar om: , , , , ,

Dexcom G6: En dryg månad senare

För drygt en månad sedan bytte jag från Freestyle Libre till Dexcom G6. Just att gå från en FGM till en CGM* har verkligen känts bra. Det eviga skannandet med Libre för att se det aktuella värdet har ibland varit stressande. Nu slipper jag tänka på det. Var femte minut har jag ett nytt värde i min mobil och skulle jag vara på väg att få väldigt låga blodsockervärden så får jag direkt en varning om det. Det känns tryggt.

Att byta sensor var tionde dag har fungerat fint, även om det är ett extra moment med Dexcom då det är två komponenter som man ska hålla på med, dels den nya sensorn men också sändaren som man flyttar från sensor till sensor under tre månader. Processen att byta är ändå enkel och det tar bara någon minut att vara igång med en ny sensor.

Det som jag möjligen stör mig lite på är att uppvärmningen av en ny sensor tar två timmar innan man får några blodsockervärden. Jag skulle önskat att det fanns en bättre lösning för detta, men det är väl inget att göra åt.

När det gäller noggrannhet så tycker jag nog att Dexcom stämmer lite bättre än Libre. Jag har inte haft några större problem med Libre heller när det gäller detta, det har för det mesta stämt otroligt bra. De gånger jag har haft problem med Libre har varit när mina värden snabbt blivit väldigt höga eller väldigt låga. Då har jag upplevt stora skillnader mellan Libre och stick i fingret. Även med Dexcom blir diffen större i dessa lägen, men inte på samma sätt som med Libre.

Den stora anledningen att jag fick byta från Libre till Dexcom var att jag fick enorma inflammationer av klistret på Libre. Hittills har jag inte alls upplevt några problem med Dexcom och sensorn sitter väldigt bra fast på kroppen.

Summa summarum så är jag alltså så här långt väldigt nöjd med Dexcom G6. Jag har bättre koll på mina värden och det känns tryggt med den extra säkerhet som larm kan ge.

*FGM – Flash Glucose Meter och CGM – Continous Glucose Meter. Skillnaden är att en FGM måste man aktivt läsa av minst var 8e timme för att få aktuellt värde och de senaste timmarnas historik. En CGM skickar kontinuerligt data från sensorn till en mottagare som endera kan vara en lös enhet eller en telefon. I Dexcoms fall skickas ett värde var femte minut till mottagaren.

Andra bloggar om: , , , ,

Dexcom G6: Dags för ny CGM

I mars 2016 fick jag Freestyle Libre. Libre är en FGM, en flash glucose meter, vilket betyder att man bär en sensor på kroppen som man skannar av med en handenhet eller sin mobil för att få veta vilket glukosvärde man har. Sensorn mäter i vävnadsvätska så det är alltså inte ett blosockervärde, även om det i princip är samma sak.

Svagheten med en FGM är dels att det finns en viss fördröjning mot att mäta i blod, vilket mätaren i viss mån tar hänsyn till när den visar aktuellt värde. Libresensorn tar ett värde ungefär var femte minut och kommer ihåg värdena i åtta timmar. Det betyder att man måste skanna av sensorn minst var åttonde timme för att inte tappa data. Man får inte heller någon form av varningar om värdena blir väldigt låga till exempel.

Jag har på det hela taget varit nöjd med Libre. Jag har inte riktigt tänkt att jag har behov av varningar. Men jag kan ju ändå se vissa poänger med det. Det senaste året har jag dock börjat reagera mer och mer på det klister som håller fast sensorn på kroppen. Jag har fått inflammationer under sensorn och det har kliat så jag nästan blivit galen stundtals.

Jag har sneglat lite på Dexcom, som till skillnad mot Libre är en CGM, alltså en kontinuerlig mätning. Där skickas värdena var femte minut till en handenhet eller mobil. Man behöver aldrig skanna. Den variant som har funnits har dock krävt kalibrering med två stick i fingret per dag och det kändes inte som ett alternativ för mig. För ett tag sedan släpptes dock den nya versionen av Dexcom, kallad G6, och den kräver inte längre kalibrering.

När jag för några veckor sedan träffade min diabetesläkare så tog jag upp problemet med klistret och vi kom fram till att det kunde vara bra att testa med Dexcom i stället. Jag fick först ett prov-plåster som jag bar i ett par dagar fö ratt se om jag tålde limmet. När jag tog bort plåstret hade jag inga märken över huvud taget. Min diabetessköterska la därefter en beställning på Dexcom och i fredags fick jag träffa en representant från Infucare som hjälpte mig i gång med systemet. Jag har fått en handenhet att använda och jag har också fått igång appen i min telefon. Det senare visade sig riktigt trixigt eftersom min mobil inte stöds egentligen. Det går dock att ”bygga” sin egen app och köra den i telefonen ändå. Det är dock inget som tillverkaren rekommenderar.

Det är väl lite tidigt att ännu dra några slutsatser om vad jag tycker, men jag är hittills väldigt nöjd. Det fungerar klockrent och jag måste ju erkänna att jag faktiskt uppskattar möjligheten till larm. Jag har stängt av många av dem, men har varningar på för när blodsockret är på väg att bli akut lågt och när det är akut lågt. Det tror jag räcker för mig just nu och skapar ändå en extra trygghet.

Om några veckor när jag hunnit testa mer så återkommer jag med en recension. Då har jag också hunnit prova byta sensorn själv och kan inkludera även det i recensionen.

En vecka med pumpbehandling

Idag är det en vecka sedan jag började använda Omnipod i skarpt läge. I måndags hade vi kursdag på Södersjukhuset och fick lära oss bland annat om våra pumpar. Vi gick igenom i grupp hur allt går till och vi satte också dit den första podden. Men bara med koksaltlösning i pumpen. På tisdagen var det alltså dags att köra i skarpt läge. 

Jag fick mina pumpinställningar och har började använda mina nya doser. Hittills har det gått väldigt mycket upp och ner skulle man kunna säga. Min blodsockerkurva ser ut som en riktig berg och talbana. Men jag har ändå gott hopp. Jag har minskat doserna ytterligare i och med pump och det behövs nu lite finjustering för att se så att det blir mer jämt. Fördelen är nu att jag kan skicka upp data både från min Freestyle Libre, som mäter vävnadssocker, och från Omipod till Diasend. En molntjänst där de på Södersjukhuset kan ta del av den data jag delar där. På det viset kan de också föreslå förändringar i doseringen både av basal (långtidsverksande) och bolus (måltidsdoser). 

Det är i alla fall otroligt skönt att slippa hålla på med sprutor! 
Att bara ta fram en fjärrkontroll när jag ska äta eller korrigera ett för högt blodsocker känns helt fantastiskt! Jag har också använt funktionen att sänka basaldosen temporärt vid flera tillfällen. Som när kompisarna drog i väg mig på en långpromenad i lördags som mer visade sig vara bergsbestigning. Tack vare att jag kunde sänka basalen slapp jag en känning och slapp också korrigera med druvsocker. 

På samma sätt har jag även höjt basaldosen temporärt när blodsockret legat högre. 

Jag har en ganska stressig tillvaro just nu och jag tror att även det kan påverka blodsockervärdena just nu. Men jag tar det lugnt och ser tiden an. Ännu så länge är jag ändå väldigt nöjd med hur det går så här långt. 

20% mindre doser

Jag har under en lång tid haft problem med att mina blodsockervärden har varit extremt ojämna och svårinställda. De råd man får när man har kontakt med sjukvården går oftast ut på att man ska öka sina insulindoser för att på så sätt få ner sina höga värden, och visst det kan ju låta logiskt onekligen. På mig har det dock inte fungerat så bra. Jag har höjt och höjt och höjt tills jag kommit upp i ganska höga doser både i basalinsulin och måltidsinsulin. 

För ett tag sedan läste jag om en person som provat att ganska radikalt sänka sina doser och i och med det uppnått ett stabilare blodsockervärde. Jag tänkte att eftersom jag numera har en Freestyle Libre som kontinuerligt mäter glukosnivåer kunde det vara värt att testa och se vad som händer. Det är ju bara att öka doserna igen om det skulle gå åt skogen. 

Sagt och gjort. Jag började med att sänka alla måltidsdoser med 6 enheter för att se vilket resultat det skulle få. Och resultatet lät inte vänta på sig. Visst, nivåerna är fortfarande ojämna och man kan fortfarande se ett ”gryningssyndrom” men skillnaden är ändå uppenbar. Från att ha svängt mellan 3-20 mmol/L över dagen har det nu i stället hållit sig till mycket större del inom målvärdena. Jag har då också gjort motsvarande säkning av basaldoserna. 

Mina blodsockervärden är fortfarande för ostabila och för höga, men det är det jag hoppas kunna komma åt på ett bättre sätt med en pump. Det är bara tio dagar kvar nu. 

Totalt sätt har jag alltså sänkt mina insulindoser med ungefär 20%. Det innebär att jag har en mycket bättre förutsättning att kunna sänka doserna ytterligare när jag börjar med pumpbehandling och alltså bättre möjligheter att få Omnipoddarna att räcka längre. 

Man kan så klart fundera över vad det här beror på. Min egen hösgt ovetenskapliga teori är att det kan bero på att om man tar för höga doser insulin gör det att kroppen slutar reagera korrekt på insulinet och alltså får det då sämre effekt om man tar en bättre balanserad dos. Om någon annan har en idé om varför det är så här så vill jag gärna höra den. 

Andra bloggar om: , , , , ,

Det ordnar sig till slut

Nu blir det pumpstart trots allt. Den 18 september kommer jag nu att börja med pumpbehandling. Jag har fått ett okej från läkaren vilket känns väldigt bra. Jag har också fått en hel del värdefulla tips från en Facebook-grupp för användare om Omnipod på hur man skulle kunna kombinera insulin för att få ut den stora nyttan med Omnipod samtidigt som man kan använda poddarna längre. Det är saker jag får ta upp med min läkare när det blir så dags. Det känns skönt att i alla fall veta att det är på gång igen. 

Det blir visst aldrig som man tänkt sig

I dag var tanken att jag äntligen skulle få börja med insulinpump. Jag åkte till SöS idag för att träffa min diabetessköterska och en representant från Ypsomed, företaget som tillhandahåller Omnipod i Sverige. 

Väl när jag var där fick jag veta att det tyvärr inte kunde bli någon pumpstart idag. Den läkare som jag träffade senast i juni förra året har satt sig på bakhasorna och vill inte godkänna byte av behandling. 

Orsaken är dels att det var ett år sedan jag senast träffade en läkare. Jag har ju sedan i januari försökt få en tid hos en doktor utan resultat, så det känns ju inte riktigt som det är mitt fel. 

En annan orsak är också att läkaren ifrågasätter en behandling med just Omnipod på grund av mina förhållandevis höga insulindoser. Jag kan på ett sätt förstå argumentet. Omnipod är gjord för att kunna bäras upp till 72 timmar i sträck. Jag skulle kunna använda den i ungefär 48 timmar i nuläget. Men samtidigt så är ju målet att kunna få bättre och jämnare blodsockervärden och på sikt faktiskt kunna sänka mina doser. Jag skulle ju önska att man var mer öppna för att faktiskt ge patienterna en chans. 

Så nu ska jag lämna prover och sedan få en läkartid – Gud vet när. Den 18 september är den ordinarie pumpstarten. Kanske kanske kan det hinna hända saker tills dess. Förutsatt att jag lyckas övertyga läkaren vill säga. 

Men just nu känns det rätt motigt. Den inspiration jag kände för att kämpa saknas just nu kan man väl säga. 

Sista dosen Lantus

I morgon är det dagen D när det är dags för mig att börja med insulinpump. Nu har jag precis tagit den sista dosen med basinsulinet Lantus. Jag har tagit det i tvådos, alltså delat mängden insulin på hälften morgon och kväll. I morgon bitti kommer jag inte ta något basinsulin utan i stället förbereda mig för att åka till SöS för att få hjälp att programmera och komma igång med Omnipod. Spännande så klart, men också lite läskigt. 

En vecka kvar

PDM uttagen ur paketet.

Det är kanske lite svulstigt att säga att mitt nya liv börjar om en vecka, men lite så känns det nästan. Idag har jag varit och hämtat ut ett paket från Ypsomed innehållande en PDM, en personal diabetes manager. En PDM är hjärnan i insulinpumpssystemet OmniPod. Omnipod är en patchpump, alltså en pump som sitter direkt på kroppen utan slangar och som styrs via en PDM. 

Jag skrev om att jag önskade gå över till pumpbehandling av min diabetes redan i januari men det har tagit tid innan något faktiskt har hänt. Men för lite mer än en vecka sedan träffade jag en diabetessköterska på SöS för att prata pump och hon fixade så att jag får börja med pump redan den 23 augusti. 

Jag har stora förhoppningar på att en insulinpump ska göra att jag får bättre och jämnare blodsockernivåer, att jag på sikt ska kunna minska mina insulindoser och att jag också ska få ett friare liv. 

Jag hade tidigare av nån anledning fått för mig att insulinpump var mycket svårare än att ta sprutor och att det skulle göra en mindre fri. Nu har jag insett att det nog är tvärt om. Mitt stora bekymmer just nu är att en OmniPod endast rymmer 200E insulin och jag har just nu ganska höga insulindoser. Men det är bara att hålla tummarna för att det kommer fungera. 

Jag har tänkt att dokumentera resan med pump här i bloggen, mest för min egen del men också i förhoppning om att det kan hjälpa någon annan. Nu är det som sagt en vecka kvar, sedan kör vi. 

Det är fult att luras

Bild på Watermix Pear och och Strawberry från SodastreamOm du ser en produkt med texten ”free”, ”light” eller ”zero” så tänker du förmodligen att produkten i fråga är sockerfri. 

Eftersom jag lever med diabetes så har jag blivit rätt bra på att genomskåda när företag använder missvisande produktnamngivning för att ge sken av att produkten är nyttigare än den i själva verket är. Det är sällan jag går i fällan. Men det händer. 

Sodastream har något som de kallar för Water mix, och hade jag tittat på deras produktsida på webben hade jag inte gått i fällan, för där finns inget Delförstoring. "Naturally sweetened" "Free from perservatives"tillägg på Watermix Pear (flaskan till vänster ovan). Men på den i butik har det i rött smugit sig in ”free” på samma ställe där det står ”zeros” på den högra, sockerfria flaskan. Denna free-flaska har 4g kolhydrater per deciliter, eller ca 16 kcal. Vad är det då som är free? Jo, den är fri från konserveringsmedel. (Se bilden till höger). 

Delförstoring. "Includes vitamens" "sugar free"Visst, de påstår ingen stans att det är sockerfritt, men jag tycker nog ändå att marknadsföringen är luddig, speciellt som de pratar om naturliga sötningsmedel i samma stil som konserveringsmedlet. Det är troligen fullt tillåtet, men visst gränsar det till vilseledande marknadsföring.

Päronvarianten är väldigt god och smakar inte alls sött. Jag började dock fundera över påverkan på mitt blodsocker som ju inte var så konstig. Egentligen borde jag ha reagerat på att den var lite mer trögflytande än den andra vattenmixen, men sånt kan ju variera lite. 

Som tur är har Sodastream flera sockerfria varianter på sin vatten mix. Lime, ananas/grape, pink grape och jordgubb/vattenmelon. Jag skulle dock verkligen önska att Sodastream blev tydligare i sin produktnamngivning så man inte behöver fundera på vad det egentligen är man sätter i sig. Man har ju inte heller valt det största typsnittet för innehållsdeklarationen om man säger så. 

Andra bloggar om: , , , , ,