Kategoriarkiv: Android

Nu har jag snart kört min nya telefon, en OnePlus 3 i två veckor. Kanske är det lite tidigt för en fullständig recension men tillräckligt länge för att ändå kunna ge några första intryck och synpunkter.

Den största anledningen till att jag bytte bort min Samsung Galaxy S7 Edge var att jag ville ha en telefon med dubbla sim-kort så jag slipper att ha två telefoner med mig på dagarna. Den funktionaliteten har jag inte fullt ut testat ännu eftersom jag fortfarande har semester och mitt jobbnummer är hänvisat till telefonsvararen. Men det förefaller fungera väldigt bra det lilla jag testat. Det går tyvärr inte att ha olika ringsignaler för olika sim-kort vilket är en stor brist, men man kan välja färg på dialern när det ringer för respektive kort och det står också via vilket kort samtalet kommer in. När man ringer ut kan man i dialern välja vilket sim-kort man vill ringa med och ringer man från en kontakt så får man upp en fråga med vilket kort man vill ringa. Det där är så klart inställbart, vill man bara ringa med ett kort och köra data med ett annat så går det utmärkt. Jag kör data via mitt privata kort och kan välja vilket jag vill ringa och smsa med. I den inbyggda SMS-mjukvaran förstår den själv att den ska svara med det nummer som SMSet kom in på. Den mjukvaran har dock en del som jag inte gillar så jag kör därför i stället med Handcent SMS. Den fungerar bättre, men där måste man själv hålla ordning på med vilket nummer man vill messa.

OnePlus har löst detta med ”stör ej” på ett eget sätt. Man har en slider på vänster sida om telefonen med tre lägen. Alla notifieringar, prioriterade notifieringar (stör ej) och helt tyst läge. Det är en snygg och bra lösning. Det är enkelt att byta läge och det är positivt. Jag skulle gärna velat ha ett snabbt sätt att sätta telefonen på endast vibration också men det går inte på annat sätt än med volymknapparna. i Touchwiz som Samsung använder finns det en snabbknapp i notisfältet för att välja ring/tyst/vibrera. Det hade varit snyggt att ha det även på OP3 men man kan inte få allt. Det finns ett ”hack” som gör att slidern i stället blir ring/vibrera/tyst men det passar mig inte riktigt så jag får köra så här i stället men det är helt okej.

OnePlus använder OxygenOS ovanpå Android och det ger en upplevelse som är väldigt nära stock-Android vilket jag gillar. Det gör det lätt att anpassa telefonen efter sina egna önskemål och få det utseende och den funktionalitet man själv vill ha. Det är det som brukar framhållas som den främsta fördelen med Android över iOS som ju är mer låst. Mycket av argumenten när det handlar om os-krig är gamla då Android av idag är mer låst än det tidigare varit, av säkerhetsskäl bland annat har det blivit svårare att roota (låsa upp) sin telefon. Förr var ju också ett argument för Android att man kunde byta batteri själv. iPhone fick ta mycket skit för sina fasta batterier. Idag är Android-lurar med utbytbara batterier väldigt sällsynta fast det talas det inte så mycket om. Nåja, det var ju inte ett OS-krig det här skulle handla om. Jag gillar iPhone också och jag gillar Android. Jag kör iPad Pro till exempel och det känns inte aktuellt att byta ut den mot en Android-platta.

OnePlus har gjort sig kända för att leverera telefoner med väldigt bra prestanda till väldigt låga priser. En OnePlus 3 kostar idag 3650 kronor. Nöjer man sig med föregångaren 2 så kostar den strax över 3000 spänn och väljer man budget-luren i sammanhanget, OnePlus X så får man den för 2100 ungefär.

OnePlus 3 känns väldigt robust med sitt metallchassi. Precis som andra lurar med metallbaksida blir den ganska hal. Kameran sticker också ut lite så jag har valt att ha ett skal på den så att kameran inte sticker ut och den blir också trevligare att hålla i då.

Batteriet då… Ja det är klart sämre än i min tidigare S7E. Det kan delvis bero på bugg i mjukvaran (just nu OxygenOS 3.2.2) då jag upplever att det blivit sämre sedan senaste uppdateringen. OnePlus 3 har något som de kallar för DASH-charge. Med en speciell laddare och kabel kan de trycka in ungefär 60% laddning på en halvtimme. Det gör att man enkelt kan ”skvätta på” lite ström på kort tid. Det gör att ett lite sämre batteri inte blir alls så påtagligt. Och uruselt är det inte. I skrivande stund har jag 84% batteri vilket enligt beräkningen bör räcka i 9 timmar. Slänger jag på lite extra ström en stund i eftermiddag så klarar jag mig hela dagen utan problem. Då har jag platstjänster, bluetooth och så vidare aktiverat och dessutom två sim-kort så det får nog ändå anses som okej.

Så här långt är jag i alla fall helt nöjd med telefonen. Jag skulle önska att kameran levererade lite mer som S7E gör men det vore kanske lite mycket begärt. Och jag har ändå en kompakt-kamera att plåta med så ingen anledning att klaga egentligen. Kameran i OP3 duger gott och väl för bilder till blogg och som minnen, men kanske inte för att fota i jobbet med.

Andra bloggar om: Oneplus, Oneplus 3, Android

Jag har tidigare skrivit om dilemmat med att behöva ha dubbla telefoner. Jag har en privat telefon och en i jobbet och förutom att det är jobbigt att alltid bära två enheter på sig så är det ju dessutom två telefoner som ska laddas och hållas uppdaterade. Jag har ju tidigare provat olika lösningar med skiftande resultat som ändå lett till att jag gått tillbaka till att ha två telefoner.

Jag vill kunna använda mitt privata telefonnummer som är väldigt injobbat och betydligt enklare än mobilnumret till min jobbtelefon. Och jag vill kunna stänga av jobbnumret när jag är ledig.

Nu har jag äntligen hittat en lösning som både är vettig och bra och dessutom ganska billig.

Leverantören OnePlus har gjort sig kända för att göra bra och billiga telefoner med väldigt intressanta specifikationer. Deras OnePlus 3 är inget undantag och det intressantaste med den är att den har plats för två simkort. Man kan välja vilket av simkorten som ska köra datatrafik, vilket som ska vara default för utgående samtal och sms. Och man kan naturligtvis ta emot samtal på båda simkorten.

Man kan naturligtvis också deaktivera ett simkort om man vill. Detta kommer jag dock inte att använda så ofta då jag alltid hänvisar jobbtelefonen när jag är ledig och då kommer ju inga samtal fram ändå.

OnePlus 3 kör Android med ett eget skal ovanpå men är känt för att vara väldigt rent och utan så kallat bloatware. Jag kommer nog sakna den fantastiska kameran i min Samsung Galaxy S7 Edge men i övrigt så tror jag att bytet bara blir positivt.

Telefonen är nu på väg från Polen och i nästa vecka kan jag sätta tänderna i den och börja testa. Fortsättning följer.

Andra bloggar om: Oneplus, Oneplus 3, dual sim, Android

Nu har jag kört min Samsung Galaxy Gear i drygt en månad och det är dags att sammanfatta mina synpunkter om den.

Den största kritiken som Gear har fått i olika recensioner är batteritiden. Alla förstår att man inte kan förvänta sig samma batteritid som ett vanligt armbandsur men ändå har folk varit missnöjda. Ett missnöje som jag inte kan förstå. Jag laddar klockan ungefär en gång i veckan och laddningen tar max en timme så man hinner gott o väl ladda upp klockan fullt under morgonbestyren och sen sätta på sig den när man drar till jobbet. (Här bör nämnas att jag har skärmen inställd på lägsta ljusstyrka vilket jag tycker räcker i de flesta situationer.)

Det finns många bra saker att säga om Gear och det finns också några mindre bra. Vi börjar med en funktion som är både bra och dålig på samma gång, nämligen möjligheten att ringa telefonsamtal från klockan. Man slår numret (eller bläddrar bland kontakterna) och ringer upp. Samtalet kan endera föras via högtalarfunktionen i klockan eller så kan man med ett enkelt knapptryck skicka samtalet till sitt headset. Man kan på samma sätt se vem som ringer och om man vill svara handsfree på klockan. Det finns egentligen bara ett enda problem med den här funktionen och det är att skärmen på telefonen som man antagligen har i fickan aktiveras och då kan det börja hända spännande saker som man inte hade tänkt sig. Detta är alltså en klar nackdel och något som man får hoppas åtgärdas i kommande mjukvaruuppdateringar av endera Gear eller telefoner (i mitt fall Samsung Galaxy Note 3).

En annan trevlig funktion är möjligheten att läsa SMS på klockan. Man kan tyvärr inte svara, annat än med fördefinierade svar, men det är ändå praktiskt att bara kunna kolla på klockan lite diskret för att läsa SMS om man sitter i ett möte till exempel.

Eftersom man kan få avisering av både samtal och SMS på klockan behöver man inte heller ha något som helst ljud på på telefonen. När jag får ett SMS eller ett samtal vibrerar klockan diskret och risken för att missa ett samtal blir i och med det mycket mindre. Det är mycket lättare att missa en vibration i en byxficka än en vibration mot handleden. Även väckningsalarm aviseras på detta vis, men jag har ännu inte vågat stänga av ljudet på väckningen på telefonen.

Vad finns det då för negativt att säga om klockan? Det finns egentligen bara en enda sak som jag direkt kan peka på som en negativ pryl och det är kameran. Jag förstår verkligen inte vad den gör där. Visserligen går inte kamerans ”slutarljud” att stänga av så man kan inte fotografera utan att någon märker det, men ändå. Det känns som en funktion som endast kommer användas av tonåringar som vill ta smygbilder i omklädningsrummet eller liknande. Någon praktisk användning för en kamera på handleden finns verkligen inte, speciellt inte när man måste använda en helt vansinnig vinkel på armen för att över huvud taget få en bild.

Behöver man då en sån här enhet? Svaret beror väl på hur kul man tycker att ny teknik är. Jag gillar verkligen funktionerna i Gear, jag skulle gilla den ännu mer om det gick att skriva svar på SMS, skriva FB-statusar på ett vettigt sätt och liknande. Däremot skulle jag nog inte ha köpt den för strax över 2 000 kronor. Nu fick jag den med i en väldigt generös deal med Telia och då kommer saken i ett annat läge. Skulle jag vilja gå tillbaka till ett vanligt ”dumt” armbandsur? Nej, troligen inte. Det ska bli spännande att se utvecklingen av smarta klockor framöver för det är helt klart en produktlinje som kommer mer och mer. Jag skulle också kunna tänka mig att ha ett armbandsur som är en riktig mobil enhet och inte bara måste hänga ihop med en mobil. Det vore exempelvis suveränt att köra sin jobbtelefon som ett armbandsur med ett headset. Helt suveränt vore det faktiskt.

För övrigt vill jag ha en telefon med dubbla sim-kort så jag slipper bära omkring på dubbla uppsättningar telefoner.

Andra bloggar om: Samsung, Samsung Galaxy Gear, Galaxy Gear, Smartklocka, smarta klockor, android, smartwatch, telefon, mobiltelefon

Jag skrev tidigare om mina problem med inkommande samtal med 4G aktiverat i min Telia-telefon. Jag har testat en lösning på problemet i ett par veckor och kan konstatera att problemet i princip är borta.

Problemet består helt enkelt i att Telia skickar ut felaktiga åtkomstprofiler till sina kunder med Android-telefoner. Det är det två värden som man manuellt behöver ändra i profilen för åtkomstpunkt (På Android: Inställningar > Fler nät > Mobila datanätverk > Åtkomstpunktsnamn). Det ena är att port ska ändras till 8080 från inget och verifieringstyp ska ändras från PAP till ingen. Därefter måste telefonen startas om.

Det som dessa ändringar gör är att de gör så att handover fungerar korrekt mellan näten. I 4G-nätet fungerar inte röstsamtal därför ska 4G kopplas ner när ett anrop kommer om inkommande samtal och sedan ska det kopplas på igen när samtalet är nedkopplat.

Andra bloggar om: Telia, Telia 4G, 4G, missade samtal, Samsung Galaxy Note 3, Note 3

En av anledningarna till att byta bank var Telias värdelösa e-leg-lösning. Nordea, med flera banker, erbjduer Mobilt BankID som består av en app i din telefon. Man aktiverar sitt mobila BankID via sin internetbank och därefter kan man, om man är Nordeakund i alla fall, lägga undan sin säkerhetsdosa och bara legitimera sig och logga in med hjälp av sin mobiltelefon.

När man kommer till en sajt som kräver legitimering så anger man sitt personnummer i webläsaren och startar därefter BankID-appen på sin iPhone eller Android-telefon. Man blir där ombedd att ange sin sexsiffriga kod och man får också veta vad det är man loggar in eller godkänner.

Så snart koden är angiven så kan man fortsätta på datorn. Det här fungerar väldigt smidigt och blir inte beroende av nya versioner av webläsaren eller av vilket operativsystem man använder. Mobilt BankID kan också användas av appar i telefonen. Man kan till exempel logga in hos Försäkringskassans app eller i sin internetbanks abb.

Det som jag nästan tycker är mest skönt är just möjligheten att använda BankID för att administrera sin internetbank. Hos ICA Banken som jag så sakterliga avvecklar så måste man när man loggar in på nätet ange sitt personnummer och en personlig kod. Därefter ska man i sin säkehetsdosa mata in ett kontrollnummer och PIN-koden till sitt betalkort och slutligen få en kod tillbaka som matar in på hemsidan. Denna procedur måste sedan upprepas när man vill signera sina betalningar. Nu blir det istället bara mobiltelefonen och en sexsiffrig kod. Väldigt mycket smidigare! Detta är något som man kan tycka borde vara en självklarhet att alla banker inför, men så enkelt verkar det inte vara.

Ett tips är dock att man använder pinkod eller annan säkerhetsverifiering på sin mobiltelefon när man har mobilt BankID i den, för att göra det svårare om telefonen hamnar i orätta händer. Det är också väldigt lätt att spärra ett BankID som har kommit på drift. Detta gör man via sin internetbank, fast då får man så klart leta fram sin säkerhetsdosa igen.

Andra bloggar om: BankID, Mobilt BankID, e-legitimation, legitimation, bank, Nordea

Nu har jag fått mitt Nordea-kort och därmed kunnat komma igång med deras tjänster. De första jag fixade i ordning var ett Mobilt BankID (en fantastisk uppfinning som förtjänar ett eget blogginlägg.) och sedan tjänsten Swish, en mobilapp för att föra över pengar mellan privatpersoner och är tillgänglig för kunder som har SEB, Nordea, LF Bank, Swedbank, Skandiabanken, Handelsbanken eller Danske bank.

Fördelen med Swish är att man använder mobilnumret till den person man vill skicka pengar och att pengarna kommer fram omedelbart även om man har olika banker. Det är dessutom snabbt och smidigt.

För att kunna använda Swish måste man ha ett mobilt bankID då det är med detta man godkänner sina betalningar och också verifierar sin identitet med för att se historiken i appen. Om man däremot bara vill ta emot betalningar med Swish så behövs inget Mobilt BankID utan då kan man bara aktivera tjänsten i sin internetbank.

Jag har saknat en sån här tjänst länge. Användningsområdena är oändliga, så som att exempelvis enkelt lösa betalningen av en krognota eller samla in pengar vid födelsedagar. Det kan till exempel också användas för att smidigt betala barnvakten eller återbetala den där hundringen man lånade när man glömde plånboken hemma.

Nu krävs bara visst lobbyarbete för att få folk i ens omgivning som inte redan upptäckt det att skaffa Swish. Läs mer om Swish på din internetbank eller på getswish.se. För övrigt är både Swish och Mobilt BankID tillgänglgit med Voice Over på iOS.

Andra bloggar om: Mobilt BankID, Swish, mobilbetalning, appar, Nordea

I förra veckan lämnade jag in min Samsung Galaxy S4 på service hos Samsungs Quicksupport på Kungsgatan. Anledningen var att jag utsatt den för visst våld och därigenom krossat glaset på kameralinsen. Det visade sig att det naturligtvis inte bara var att byta glaset utan projektet krävde att hela kameran byttes ut, en kostnad på 995 kronor. Idag har jag återfått telefonen som nu är hel igen vilket känns bra. Det hade varit trist att åka till Italien med en crashad kameramobil.

Jag kan helt klart rekommendera att man lämnar in sin telefon hos Samsung Quicksupport, de finns till exempel hos Phonehouse på Kungsgatan 3 i Stockholm. Du bör dock se till att du har en enhet med nordisk mjukvara annars kan service enligt uppgift bli dyrare. Vissa leverantörer såsom Netonnet och MediaMarkt har rapporterts sälja gråimporterade telefoner utan nordisk firmware vilket ställer till det rejält för konsumenten vid garanti- och serviceärenden.

Andra bloggar om: Samsung, Galaxy, Galaxy S4, Android, service, Phonehouse