Walter tillsammans med en valp. Walter har en hink med blommor i munnen.Den här veckan har det varit tilldelningsvecka. Det vill säga att det är dags för ledarhundsförare att matchas ihop med nyligen godkända ledarhundar. Jag fick veta att det var rätt många hundar som skulle ut denna gång och naturligtvis hoppades jag på att ha turen att få en vovve denna gång. Måndagen gick och tisdagen gick den också och hoppet började sjunka. Jag vet inte riktigt varför men kändes väl helt enkelt som om det inte skulle bli något denna gången. Vi har haft personaldagar tisdag och onsdag denna veckan och det har ju fått tiden att gå i alla fall.

Men så strax efter klockan två så ringde min privata mobil och jag kände igen numret, tillhörande en av de som jobbar med tilldelning av hundar. Han började samtalet med att kolla läget, prata om det härliga vädret och annat som just då är fullständigt irrelevant. Vi känner ju varann från förr och är dessutom kollegor med samma arbetsgivare även om vi jobbar med olika saker. Till slut så kom han i alla fall fram till saken och kunde berätta att det fanns en hund som de trodde skulle kunna passa för mig.

Han presenterade kandidaten, en svart labradorhane, 62 cm i mankhöjd och med ett ganska lugnt temperament. En stor och stabil kille som de trodde skulle passa mig. Jag fick inte veta hans namn förrän jag hade bestämt mig för att det var en kille jag ville testa.

Så i mitten på augusti ska vi börja vår liv tillsammans. Jag och Walter som han heter. Det blir en spännande sommar och höst och jag ser verkligen fram emot att han ska komma. Det är en lång nedräkning som börjar nu.

Andra bloggar om: , ,

Dela i Sociala medier