Vi behöver hjälp att hitta testpersoner för att hjälpa oss att testa tillgängligheten på Svenskfilms webbplats SF.se Vi behöver personer som har synnedsättning och använder skärmläsare och personer som är synsvaga. Vi genomför tester den 20 och 21 november på vårt kontor Döbelnsgatan 21 i Stockholm. Om ni kan hitta personer som är intresserade kan de höra av sig till mig så bokar vi en tid. Deltagare får en triss lott för besväret.
Nu och då, tyvärr alldeles för ofta, kommer det mail med innehåll ungefär som det ovan. Just i det här fallet är det företaget Funka Nu AB som söker testpersoner. Funka Nu arbetar med tillgänglighet på internet och gör bland annat tillgänglighetstester och föreslår förbättringar på webplatser och tjänster. Dem är flitigt utnyttjade och är på många sätt branchledande. De bedriver en kommersiell verksamhet, det är alltså inte frågan om någon ideell verksamhet på något vis.
Utan att veta exakt kan jag tänka mig att de tar ganska bra betalt av företag och organisationer som utnyttjar deras tjänster. Och det säger jag inget om, det är ett komplext arbete och en kompetens som bör få kosta. Det jag däremot vänder mig emot är att man utnyttjar synskadade att jobba gratis åt dem.
Det är allt för ofta vi synskadade förväntas hjälpa till och testa siter, tjänster eller nya produkter utan att få någon reell ersättning för det. Rikspresentkort är en mycket populär betalnignsform (vilket jag tror är en skatteteknisk gråzon, btw) eller som i fallet med Funka Nu, en trisslott. Visst, det kan ju bli jävligt bra betalt för jobbet, men sannolikheten får anses som liten…
Synskadade är experter på sin situation och sina hjälpmedel. Att använda synskadade som testpersoner är superbra, men synskadades tid och kompetens har också ett värde. Jag ställer inte upp på att jobba en halv dag för en ersättning på 30 spänn eller vad en trisslott nu kostar. Jag har vid flera tillfällen när jag fått frågan om att hjälpa till med dylikt talat om vad jag avser att fakturera för sådana tjänster. Det man möts av då är en stor förvåning och kommentar som ”Men vadå? Det är ju jättebra för dig om saker blir tillgänliga?” Ja, visst är det det, men inte till priset av att jag eller andra synskadade ska jobba gratis. Är det så att man inte har råd att betala sina testpersoner lön eller låta dem fakturera för sina tjänster då har man tagit för lite betalt i andra änden – och så tror jag faktiskt inte är fallet.
Det är inte bara privata företag som beter sig så här för övrigt, även statliga myndigheter gör på samma sätt, efterfrågar testpersoner som ska göra jobbet åt dem och i de flesta fall inte få ett öre betalt.
Jag skulle verkligen önska att synskadade (och andra funktionshindrade) slutade ställa upp att jobba gratis och insåg sitt eget värde. Kompetens och tid kostar och någon måste betala det.
Att göra som Funka Nu och erbjuda en trisslott är inte bara dumt, det är faktiskt oförskämt!
Tyck till! Jag skulle verkligen uppskatta kommentarer från personer med synnedsättning eller andra funktionshinder. Vad tycker ni om sådana här förfrågningar, ställer ni upp och i så fall varför? Kommentera inlägget!
(Påpekas bör att det är JÄTTEBRA av SF att vilja förbättra tillgängligheten på sin webplats, och jag tror inte att de är medvetna om att den leverantör de valt för att hjälpa dem med jobbet utnyttjar folk utan att betala för deras kunskap.)
Andra bloggar om: tillgänglighet, funktionshinder, test, betatest, utvärdering, synskada, synskadade, blind, synsvag, funka, Funka Nu
Mycket bra att du tar upp frågan. Det är väldigt vanligt förekommande och jag vet inte hur ofta jag själv ställt upp. Både för att just få det bättre men också för att försöka visa min kompetens i tron att det sedan skulle leda till betalda uppdrag. Men det kommer ständigt nya anbud om dessa gratisjobb.
Det tragiska är att i de fall jag avböjt att arbeta gratis, så har man i flera fall istället anlitat seende personer eller företag så som Funka för att utföra arbetet och då har det naturligtvis utgått marknadsmässig ersättning.
Jag tror som du att en del av lösningen är att vi lägger av att arbeta gratis. Tyvärr tror jag inte det leder till fler betalda uppdrag utan att de istället går till andra och resultatet blir där efter.
Det är ingen nyhet att människor med funktionsnedsättning utnyttjas på olika sätt. Detta är bara ett av dem. Men om en människa med funktionsnedsättning får ett ”riktigt” arbete, är det nästan i 9 fall av 10 med höga bidrag från staten i form av lönebidrag och andra ersättningar. En arbetsgivare som säger att en funktionsnedsatt anställds kompetens är ovärderlig, men samtidigt får 80–90% bidrag för att ha denne som anställd, smakar ganska illa.
Detta speglar en människosyn på människor med funktionsnedsättningar. Och man befinner sig i en beroendeställning. Ta jobbet med lönebidrag och känn dig mindre värd eller gå arbetslös. Det är valen.
Bra skrivet och bra att du tar upp frågan. Inte så konstigt att funkanu jobbar så. De har ju även genom åren fått rätt så mycket skattepengar i form av lönebidrag för anställda vars funktionsnedsättning borde ha setts som en merit och inte som ett hinder för att utföra arbete. Jag har hört från minst två företag i branchen att funkanu är helt omöjliga att slå i upphandlingar då de kan hålla priser som ingen annan kan tävla med. Kanske det är så att andra företag än just funkanu tycker att det borde få kosta.
Håller faktiskt helt med. Det finns förståss anledningar till att jobba gratis i tex politiskt arbete men just i sådana här fall ska riktig ersättning betalas. Som andra varit inne på så ser jag detta enbart som ännu ett exempel på hur personer med funktionsnedsättning utnyttjas.
Exakt Fredrik, det är en väldig skillnad på att arbeta ideellt för en sak man tror på och för frågor som är viktiga för en och på att utnyttjas av komersiella intressen eller liknande. Då handlar det bara om utnyttjande.
Bra att du tar upp frågan om skälig ersättning. Jag tycker absolut inte att någon ska jobba gratis om det inte är något man själv väljer, av personliga skäl (att engagera sig politiskt tex). Men det är inte heller något jobb det är fråga om här. Det är heller inte en fråga om något specifikt fenomen för personer med synnedsättning eller funktionsnedsättning.
Att vara testperson inom läkemedelsindustrin, forskningen eller IT-branschen är helt frivilligt och absolut inget arbete. Det vi söker är personer som kan tänka sig att göra nåt helt vanligt, som de ändå gör varje dag, medan våra konsulter tittar på. Det krävs ingen speciell kompetens och de som söker sig till oss tycker ofta att det är kul att se hur ett användartest går till. Om det är värt besväret att få en biocheck eller trisslott för att surfa en stund under observation är något var och en måste avgöra själv.
Naturligtvis vet våra kunder (Post- och Telestyrelsen i det här fallet) exakt vad vi gör och vilket ersättning vi ger till hur många testpersoner för hur många minuters surfande under observation. Vi jobbar nästan uteslutande med offentlig sektor och där finns en fin traditon av öppenhet och transparens, så varje offert eller anbud går att få ut genom offentlighetsprincipen och kan läsas av vem som helst.
Eftersom vissa målgrupper är så pass små – personer med synnedsättning är ett sådant exempel – finns det ett inbyggt problem när många aktörer vill genomföra tester. Testpersonerna blir, eller riskerar att känna sig, överutnyttjade. Och det är faktiskt ett problem för branschen också, eftersom en testperson som genomfört många tester tillslut tenderar att förstå vad testledaren förväntar sig, och bli mindre spontan. Testpersoner blir till slut ”förbrukade”.
Men för att återvända till kritiken av vårt sätt att jobba:
I de fall Funka tar in underkonsulter som jobbar betalar vi lön. Vi har ett antal personer med funktionsnedsättning anställda. Vad gäller testpersoner som helt frivilligt kommer förbi under en halvtimme för att göra nåt de tycker är spännande eller kul betalar vi det vår kund är beredd att betala. Det är ofta en väldigt blygsam ersättning men ibland – när kunden behöver väldigt specifika grupper – kan det röra sig om högre belopp. Men det är våra kunder, i det här fallet Post- och Telestyrelsen, inte vi, som står för ersättningen. Och naturligtvis är all ersättning helt transparent, PTS vet exakt vad varje del av vårt uppdrag kostar.
En annan sak som kan vara värt att nämna är att den stora majoriteten av de testpersoner vi använder i vår forskning, kundprojekt och förtroendeuppdrag inte är synskadade eller över huvud taget funktionsnedsatta. Vi testar på alla typer av användare, och många vill hjälpa till.
Användartester är en jätteviktig del i att göra webbplatser, produkter och system bättre för användarna. Om alla användare skulle kräva högre ersättning skulle det kanske funka, jag vet inte, men risken finns att kunderna – hellre än att betala mer – skulle strunta i att låta göra testerna. Jag är inte säker på att det skulle bidra till en bättre värld.
Men det är fel när testpersoner, gratis eller i vart fall till extremt låg ersättning ska bidra till att ni gör ett bra jobb som ni sedan tar betalt för och då är det ju inte något break even-pris ni fakturerar. Ni måste som företag självklart gå med vinst för att kunna betala löner och utvecklas. Och detta är satt i någon sorts system. Jag har bara i år fått tre förfrågningar (dock ej från Funka ska väl tilläggas), där man velat ha testpersoner för surfteknik, test av mobila plattformer och tillgång till information, test av betalningstjänster etc etc, där ersättningen har varit allt från presentkort till kontanter a några hundra kronor och det har sällan handlat om mindre än 2 timmar, ofta mer. Det är tyvärr ofta man hör just det där argumentet, att man ju påverkar och får det bättre själv, kanske. Ja som tidigare skrivits, om det gäller politiska partier, föreningar etc, men knappast företag och myndigheter.
Jag som i många år föreläst om teknik, tillgänglighet och funktionsnedsättning på olika ämnen, märker en tydlig reaktion när man också vill ta betalt för det jobb man gör. Samma inställning där, det är bra för mig att berätta för då får andra del av min kunskap och kan göra det bättre för mig :)
Och en viktig poäng jag ändå vill återkomma till. Jag skulle vilja hävda att det inte finns ett företag, speciellt inom exempelvis syn-branschen, som har en anställd med funktionsnedsättning utan lönebidrag och just inom branschen syn som jag kan bäst, finns det ganska många just på grund av specialkompetens. När det ska löneförhandlas klarar vi förvånansvärt låg del av våra arbetsuppgifter som måste kompenseras med bidrag på kränkande nivåer. Men när det kommer till försäljning och marknadsföring, så skryter man både med att man har människor med funktionsnedsättning anställd och den fantastiska specialkompetens det tillför.